| Publicerad 1941 | Lämna synpunkter |
LUKRERA, v. -ade.
(†)
1) njuta ekonomisk fördel, göra l. skaffa sig vinst, profitera, utnyttja, ockra; i uttr. lukrera av l. på l. å l. genom l. med ngt; äv. med obj.: vinna l. förtjäna (ngt), spara in. Tolf Dukater iagh lucrera. Chronander Surge C 1 a (1647). Att man (genom att bygga skepp i Riga) .. behöfde intet före dem (dvs. ekträna) åt Sverigie, så lucrerade man frachten. RP 12: 263 (1648). 2RARP 6: 504 (1731: af). Icke vill han lucrera på Academici. Calonius Bref 342 (1798). Ekbohrn (1904). särsk. i utvidgad anv., med avs. på tid: vinna, spara. ConsEcclAboP 388 (1660).
2) giva (ngn) vinst l. fördel, befordra l. befrämja (ngt). Moræus Schonæus 407 (c. 1685). Nu kan ingen seija, att Konungarna haa annat med dhee oplänte penningarne sökt att lucrera än rijkzens vählstånd i gemeen. RARP 15: 200 (1686).
Spalt L 1169 band 16, 1941