Publicerad 1942   Lämna synpunkter
LÖPA lø3pa2, v.2 -er, -te, -t, -t ((†) ipf. -ade Linné Ungd. 2: 318 (1734); sup. lupit Strindberg SvÖ 1: 20 (1882)). vbalsbst. -ANDE, -NING (se avledn.).
Etymologi
[fsv. löpa, driva upp (djur vid jakt), låta rinna (bort), avskala (bark), sv. dial. löp(a), läpa, skaffa ned (timmer i vattendrag), avskala (bark), smälta, gjuta, motsv. d. løbe, få (mjölk) att ysta sig, nor. løipe, skaffa ned timmer (från bärg), avskala (bark), få (mjölk) att ysta sig, isl. hleypa, bringa att springa; kausativum till LÖPA, v.1; i bet. 1 sannol. transitivering av LÖPA, v.1 I 1; i bet. 5 trol. sammanfall med en avledn. av LÖP, sbst.1 — Jfr LÖPA, sbst., LÖPE, sbst.3]
1) hippol. (för motionering l. dressyr) låta (häst) löpa (i lina); äv.: låta (häst) deltaga i (kapp)löpning. Då en häst löpes i lina. Balck Idr. 1: 235 (1886). Wiedesheim-Paul Turf. 181 (1927).
2) (†) i uttr. löpa huvudet genom väggen, köra huvudet genom väggen; anträffat bl. bildl.; jfr LÖPA, v.1 I 5. En annan gång wille .. (israeliterna) ändteligen tjt (dvs. till Kanaan), fast the skulle, som man säger, löpa hufwudet igenom wäggen. Spegel Pass. 85 (c. 1680).
3) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) bringa (mjölk l. grädde) att ysta sig; i pass. stundom med intr. bet.: ysta sig, löpna; jfr LÖPA, v.1 VI 3. Palmchron SundhSp. 91 (1642). (”Gubbost”) var gjord på följande sätt: Sötmjölk löpades (osv.). Linné Ungd. 2: 318 (1734). Schulthess (1885).
4) (†) smälta l. gjuta (malm l. metall); exemplen möjl. att hänföra till LÖPA, v.1 VIII 2. (Vi befalla bärgsmännen) att the härefter låte löpe Råkopparen uthi stoora st(ycken) eller skifwor som the störst kunne göre. Stiernman Com. 1: 318 (1589). Lathe malmen löpa i tackejern. AOxenstierna 1: 341 (1625).
5) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) avskala (bark l. näver); jfr LÖPA, v.1 IX 1. Huden .. vart förbrändh och sammankrympt, lijkasom lupin näfver. LPetri Kr. 22 (1559). Näfver löpes och väl samanlägges. Broman Glys. 3: 17 (c. 1730). Fatab. 1918, s. 107. jfr AV-LÖPA.
Avledn.: LÖPNING, sbst.1, r. l. f. särsk. (i fråga om ä. förh.) metall. till 4; vid sulusmältning: vid utslag erhållen kaka av stelnad skärsten; äv.: utslag. Sådane löpningar .. väga ifrån 10 til 30 skeppund. Rinman (1789). JernkA 1824, s. 155. Dædalus 1932, s. 64.

 

Spalt L 1896 band 16, 1942

Webbansvarig