Publicerad 1942 | Lämna synpunkter |
MAFFIG maf3ig2, adj. -are. adv. -T.
(i vissa trakter, starkt vard.) präktig, utmärkt; äv. med förklenande bibet.: vräkig, prålig; äv.: myndig, ”mallig”. Landsm. XVIII. 8: 27 (1900; studentuttryck fr. Upps.). Det maffiga folket där nere på halfön (dvs. i Skåne). Upsala 1916, nr 93 A, s. 5. Maffiga ställen, där notan prompt skall gå på en tre, fyra kronor per person. STSD(A) 1932, nr 113, s. 9.
Spalt M 15 band 16, 1942