Publicerad 1942 | Lämna synpunkter |
MANOMETER man1ωme4ter l. -no- l. -nå-, r.; best. -n; pl. -trar.
fys. o. tekn. instrument för uppmätning av trycket av gaser, ångor l. vätskor i slutna rum. Vassenius Alm. 1731, s. 31. LB 4: 125 (1904). (U-)Båtens djupläge registreras å manometrar. 2NF 30: 998 (1920). — jfr DIFFERENTIAL-, HÄVAR(E)-, KONTROLL-MANOMETER m. fl. — särsk. bildl.; jfr BAROMETER 2. Den manometer, på vilken det är möjligt att aväsa hyresmarknadens tryck, nämligen procenttalet lediga lägenheter, visar att (osv.). SvD(A) 1931, nr 96, s. 4.
-SKALA, r. l. f.
Spalt M 263 band 16, 1942