Publicerad 1943 | Lämna synpunkter |
MATERIALISM mat1erialis4m l. 01—, r. l. f.; best. -en.
1) ss. beteckning för olika åskådningar som framhäva materien l. det materiella l. timliga ss. det enda (sant) värkliga l. betydelsefulla.
a) filos. åskådning som hävdar att all värklighet (i sitt innersta väsen) är kroppslig, att det psykiska blott är en finare art av materia l. en produkt av l. ett bihang till materien o. att allt skeende förlöper med mekanisk nödvändighet; stundom (i icke fackmässigt spr.) med tanke företrädesvis l. enbart på den ur denna åskådning följande uppfattningen att det icke finnes en personlig Gud l. ett liv efter detta. Psykologisk, teoretisk materialism. Dualistisk materialism, åsikt som skiljer mellan själ o. kropp ss. olika värkligheter, men fattar dem båda ss. materiella. SvMerc. V. 1: 53 (1759). Hr Voltaire .. vill ej erkänna själens odödlighet. Han vill införa Materialismus. JournSvL 1797, s. 514. Polyfem II. 1—2: 3 (1810). Hvad är den i system satta materialismen annat än ett andens fruktlösa sjelfmördarförsök? LundUnivSecularfest II. 8: 2 (1868). Verd. 1889, s. 57 (om Kants mekaniska princip). Vannérus Kunsk. 625 (1905). jfr NUTIDS-MATERIALISM.
b) åskådning enligt vilken all mänsklig strävan bör gå ut på lust l. välbefinnande l. fördel, egoism; krasshet. Krass, rå materialism. Agardh BlSkr. 2: 113 (1837). Vetterlund Skissbl. 57 (1914).
c) filos. o. hist. uppfattning av staten l. samhället l. historien som söker förklara alla samhällsföreteelser ur materiella faktorer (ur tekniken, produktionen, den ekonomiska strukturen o. d.); materialistisk historieuppfattning. Sociologisk materialism. Geijer I. 1: 143 (1818). Almquist VärldH 8: 194 (1938).
2) konst. o. estet. åsikt som vid förklaring av ett konstvärks skönhetsintryck lägger huvudvikten vid skönhetsvärdet hos de olika delarna var för sig; naturalism; motsatt: formalism. Estetisk materialism. BonnierKL (1925).
Spalt M 492 band 17, 1943