Publicerad 1943 | Lämna synpunkter |
MATRIS matri4s, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) (i fackspr.) fördjupad form vari föremål kunna formas gm stöpning, gjutning, prägling, pressning o. d.; negativ avformning av ett föremål; (gjut)form av en modell (trycksats, klisché, typ o. d.) l. avtryck (i papp) av en trycksats l. typ l. klisché för stereotypering; under stämpel (med graverade fördjupningar) i en formpress; präglingsstamp för mynt, medaljer o. d. ConsAcAboP 1: 367 (1648). VetAH 1820, s. 217 (för stämpeltillvärkning). Pasch ÅrsbVetA 1837, s. 49 (för tygtryck). Grafström Kond. 260 (1892; för formning av bakvärk). Nitarna tillverkas i sluten matriz. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 514. 3NF 13: 1026 (1930). jfr BLY-, NÅL-, PAPPERS-, PRÄGLINGS-, RING-, STIL-MATRIS m. fl. särsk.
c) tandtekn. form använd vid tandfyllningar; gjutform för framställning av löständer. SkandTTandläk. 1888, s. 5.
2) mat. system av tal ordnade i ett rektangulärt fält med m rader och n kolumner. SvUppslB (1934). 3NF 23: 95 (1937).
-KORG. i sättmaskin: (trubbvinklig) ram på vilken matriserna äro upphängda i metalltrådar. 2NF 28: 124 (1918). —
-MJÖL. visst slags bindmedel som användes till att fylla alla ”utgångar” i en pappersmatris vid stereotypering, matrispulver. 2NF 26: 1301 (1917). —
-PAPP. särskilt preparerad papp som användes till matris vid stereotypering. VaruhbTulltaxa 1: 250 (1931). —
-PAPPER. papper som användes till framställning av pappersmatriser. 2UB 10: 232 (1907). Kroon Reprodukt. 69 (1935). —
Spalt M 500 band 17, 1943