| Publicerad 1943 | Lämna synpunkter |
MEDDELA me3d~de2la, äv. (i vissa trakter) mä3d~, v. -ade ((†) -er, -te, -t, -t, G1R 27: 252 (1557: medhdelth, sup.), Bremer Hertha 364 (1856: meddelte, ipf.)). vbalsbst. -AN (numera i sht i vitter stil, 2Kor. 9: 13 (NT 1526), Östergren (1932)), -ANDE (se d. o.), -ELSE (se d. o.), -ING (enst., †, Ebr. 13: 16 (NT 1526)), -NING (se d. o.); -ARE (se avledn.). (beträffande äldre skrivsätt se MED, prep. o. adv.)
1) låta ngn annan jämte sig själv få del i l. komma i åtnjutande av ngt som man har, låta ngn få med av ngt, dela med sig av ngt åt ngn; dels i uttr. meddela ngn ngt, meddela ngn av ngt, meddela ngt åt l. till (förr äv. med) ngn, förr äv. meddela ngn ngt med sig, dels abs.; ofta utan bestämd avgränsning från 2; jfr äv. 3 a.
a) (†) med avs. på ngt materiellt. Godhwiliogheet och medhdeling förgäter icke, ty medh sådana offer teckes man gudhi. Ebr. 13: 16 (NT 1526). Hvadh godt Gudh migh gifvit hafver, och kiöket och kiällaren förmåå, skal Edher af ett godt hiärta giärna medhdeelt varda (vid min dotters bröllop). OxBr. 10: 286 (1626). Emot sina wänner äro .. (indianerna) mycket frikostige, at the intet hafwa så kärt, som the icke kunna meddela en god Wän med sig. Holm NSv. 122 (1702). Nordensköld har gifvit mig fossilier från Pargas i Finland, hvaraf jag och torde få så mycket, at jag kan meddela. Berzelius Brev 8: 47 (1816). — särsk. övergående i bet.: överföra ngt till ngt; jfr 2 a α. Ett winträ meddelar åt sina grenar safft. Swedberg Cat. 620 (1709).
b) (utom i α, β numera föga br.) med avs. på egenskap, tillstånd o. d.: göra ngn delaktig l. låta ngn komma i åtnjutande av ngt som man själv har; ofta närmande sig 2 o. liktydigt med: överföra ngt till ngn, giva ngn ngt. 2Kor. 9: 13 (1526). Gudh plägar sinom barnom medhdela sitt sinne, genom then H. Andas nyia födelse. PErici Musæus 2: 169 a (1582). Jag brinner .. att meddela ehr af den sällhet som upfyller mig. Thorild Bref 1: 31 (1781). (Jag önskar) att kunna meddela er något af det nöje, som gubben erfar vid hågkomsten af gladare tider. Lilljebjörn Minn. 6 (1874). — särsk.
α) (i sht i vitter stil, fullt br.) refl., med subj. betecknande egenskap, tillstånd o. d.: överföras l. överflyttas l. sprida l. fortplanta sig från ngn l. ngt till ngn; stundom: ”smitta” ngn; äv. övergående i bet.: bibringas ngn, gripa ngn, komma över ngn; jfr 2. Nordenflycht QT 1745, s. 21. Författaren hade skrifvit med en värme af kärlek för äran och fäderneslandet, som meddelade sig åt Läsaren. SAD 1: 71 (1786). Allvarsamma politiska frågor sysselsatte nu konungens tankar, och stämningen deraf undgick ej att meddela sig åt dennes följeslagare. Tegnér Armfelt 1: 127 (1883). Likblek stirrade han på mig med en förfäran, som jag kände meddela sig till mig sjelf. Munthe Skizz. 57 (1888).
β) (numera bl. tillf.) med saksubj., med avs. på fysisk egenskap o. d.: överföra l. sprida ngt till ngn l. ngt; företrädesvis refl., med subj. betecknande egenskapen osv.; jfr 2 c β. Förklaringen (på Oljebärget) meddeelte skenet, och bortogh icke ansichtet (dvs. Kristus’ ansikte). Phrygius HimLif. 16 (1615). Af tvänne kroppar, som äro lika stora, lika varma, men olika tunga, befinnes den tyngre meddela större hetta, än den lättare, åt en och samma kropp. Duræus Naturk. 70 (1759). Elektriciteten meddelar sig dels vid beröring, dels på afstånd. Fock 1Fys. 548 (1855).
c) (numera knappast br.) om (mer l. mindre personifierad) egenskap o. d. l. person, refl.: komma till ngn, komma ngn till del o. d.; förr äv. i uttr. meddela sig ngn med ngt komma till ngn med ngt, göra ngn delaktig av ngt. Om du .. kunde göra dig fri från all jordisk kärlek, så skulle jag rikeligen meddela Mig dig med stor nåd. Carling Kempis 220 (1827). Det gudomliga meddelar sig endast der vilkoret för dess emottagande är förhanden. Melin JesuL 1: 219 (1842). Thomander Pred. 1: 9 (1849).
d) (†) i fråga om en delning som avser ett gemensamt innehav av det delade. (Isl.) Samvelldi, (sv.) Androm meddelat wälde. Verelius 216 (1681). Kolmodin Liv. 2: 366 (1832).
2) överlämna l. utdela ngt åt ngn; tillställa l. lämna l. bibringa ngn ngt; tilldela l. giva l. skänka ngn ngt; bevilja ngn ngt; låta ngn få ngt; i uttr. meddela ngn ngt l. meddela ngt åt l. för (äv. till) ngn; jfr 1.
a) (†) med avs. på ngt materiellt (jfr b, d). G1R 27: 252 (1557). (I Silo) haffuer hon bidhit Gudh flitelighen, at han wille henne een Son medhdeela. Lælius Bünting Res. 1: 108 (1588). Om E. Hd teckes af medfödda godhet medela mig en hest (osv.). OxBr. 12: 190 (1618). Den gifmilda Naturen har meddelt mig och mina Undersåtare alt hvad vi til uppehälle tarfve. Tessin Bref 2: 85 (1754). Skolandes denna torrföda och detta brännvin jemväl förskottsvis meddelas hvarje Corps. KrigVAH 1825, s. 28. Agardh ThSkr. 1: 102 (1855). Därför kommer vi så många till eder i dag, om det är edert behag, om I vill meddela lite till vårt lilla lag. FoF 1914, s. 32 (om förh. på 1850-talet); jfr 1 a. — särsk.
α) övergående i bet.: leverera, lämna. Triewald Konst. 21 (1734). Vattenledningarna från Lechströmmen, som .. meddela friskt vatten (till Augsburg). MoB 5: 8 (1783).
β) lämna i avkastning. Hülphers Norrl. 4: 379 (1779). De följande åren meddelte ömnigare .. så sommar- som vinterfrukt. Ödmann ÅmVetA 1785, s. 15.
b) [jfr a, c] med avs. på dopets l. nattvardens sakrament; numera bl. (kyrkl.) i uttr. meddela ngn nattvarden o. d., utdela nattvarden till ngn, giva ngn nattvarden; förr äv. i uttr. meddela ngn sakramentet, giva ngn nattvarden, meddela ngn döpelsen, döpa ngn. Lagförsl. 94 (c. 1609). En .. Prestman, hvilken Turkinnan i then Christeliga Tron vnderrättar, och sedan så väl meddelar henne Döpelsen, som then heliga Nattvarden. Humbla Landcr. 370 (1740). Hammar (1936).
c) (utom i α, β numera föga br.) med avs. på ngt (mer l. mindre) abstrakt. Odhen, gif lycka på wår mark! / mott fiender sägren mädel (dvs. meddela). Messenius Christm. 210 (c. 1616). (Att de stående arméerna) meddela näringarne det hägn och den trygghet, som .. uplifvar idogheten (osv.). Calonius 3: 8 (1798). Det nu rådande systemet att meddela kredit på borgensförbindelser. PT 1888, nr 5 A, s. 3. — särsk.
α) (i sht jur. o. adm., fullt br.) med (ett ofta mer l. mindre konkret använt) vbalsbst. (l. till bet. närbesläktat sbst.) ss. obj.: giva, lämna, bevilja; stundom: fastställa, utfärda; stundom med mer l. mindre tydlig anslutning till 3 (se särsk. β’). Meddela tillstånd, förbud, order, förordnande, instruktion, undervisning. Meddela hjälp vid läxläsning. Mettdela .. råd. G1R 9: 155 (1534). Den Instruction, som Edher nu blifwer meddelt. Schück VittA 2: 6 (i handl. fr. 1666); jfr d. Skulle .. en sak komma att upptagas vid mer än en domstol och de olika domstolarna meddela dom i saken, är hjälpmedlet klagan i högre rätt. Kallenberg CivPr. 1: 497 (1918). Docenter .. (N. N.) Meddelar enskild undervisning. LUKatal. 1939 h.-t. s. 24. Hovrätten i Malmö har meddelat fiskal .. (N. N.) förordnande som adjungerad ledamot. LD 1943, nr 28, s. 3. särsk.
α’) i numera obr. anv. Sin tiänster sku .. andre dig mäddela. LejonkDr. 80 (1689). För det meddelte förtroendet tackar jag. BrefNSkolH 15 (1810).
β’) med anslutning till 3, med obj. betecknande berättelse, underrättelse, upplysning o. d. OxBr. 6: 37 (1629). Detta bref .. var svar på den meddelta underrättelsen om regimentsförändringen. HH XXV. 2: 3 (1809).
β) (mera tillf.) allmännare, om sak: åstadkomma att ngt erhåller ngt, bibringa ngt ngt, överföra ngt från ngt till ngt. Måttet på .. (tyngdkraftens) styrka har man funnit vara att den åt ett fritt fallande ting för hvarje sekund meddelar en hastighet af 33 fot. Berlin Lrb. 178 (1876). Ekman Mek. 207 (1919). särsk. i numera obr. anv. Stålet hade .. meddelt Benaskan brun färg. Rinman JärnH 286 (1782). Koppmaterias inläggning i öppen fontenelle och sår, meddelar fuller säkert smittan. VeckoskrLäk. 3: 94 (1782).
γ) (†) om sak: utgöra material till ngt, ”giva” ngt. Kalfkött meddelar oss en sund och smakelig föda. Fischerström 2: 430 (1780).
d) i sht jur. o. adm. med obj. betecknande skriftlig handling o. d. som utfärdas av myndighet o. d. till bevis på ngt (attest, betyg, kvitto o. d.): utfärda (o. överlämna) ngt åt ngn. Förthenskuldh meddeledhe vij henne opå thenne tijdt ther umm vårtt öpne breff. G1R 20: 289 (1549). Men intet meddeeles någon Stådthollare här effter aff Regeringen något pass. RP 6: 137 (1636). Öfver erlagde KronoUtskylder meddelar uppbördsmannen quitto. Rabenius Kam. § 456 (1825). Meddela attest. SFS 1920, s. 661.
3) bringa ngt till ngns kännedom, tillkännagiva l. bekantgöra ngt för ngn, underrätta ngn om ngt, låta ngn få veta ngt, lämna ngn uppgift l. besked om ngt; berätta ngt för ngn o. d.; i uttr. meddela ngn ngt l. om ngt l. meddela ngt åt l. till (förr äv. med) ngn; äv. (mera tillf.) ss. anföringsverb. Härmed har jag äran meddela att (osv.). Meddela ngn ngt i förtroende. Befälhavaren meddelade den inneslutna besättningen villkoren för kapitulationen. Han hade en mycket viktig sak att meddela. G1R 11: 29 (1536). Ambassadeuren var hos mig och meddehlte mig .. innehållet af (brevet). Höpken 2: 608 (1760). Till vördade Allmänhetens kännedom meddeles, att underskrifven .. kommer att .. i Åbo stad utgifva en Tidning. Saima 1843, nr 4, s. 4. ”Marianne blev inlåst i trapptornet”, meddelade Suzanne. Stjernswärd Båg 33 (1929). Förlovade .. (N. N.) och .. (N. N.) Meddelas endast på detta sätt. DN(A) 1933, nr 322, s. 2 (i annons). — särsk.
a) med (numera bl. svagt uppfattad) anslutning till 1 (o. delvis 2), med avs. på ngns tankar, avsikter l. planer l. på nyhet l. kunskaper som ngn sitter inne med o. d.; äv.: gm undervisning bibringa ngn (kunskaper o. d.). Meddela ngn sina avsikter, planer. Hvadh tijender vij här uppe kunne förfare, them vele vij gärne haffve edher meddelte. G1R 28: 228 (1558). De Greker, som kommo till Rom, voro Clienter i ansedda hus och meddelade sina kunskaper med få. Biberg 2: 357 (c. 1820). Han meddelade honom ej endast de vanliga skolkunskaperna, utan handledde honom enskildt i fysiken. 3SAH 2: 146 (1887). Vi använda språket för att därmed uttrycka våra tankar och meddela dem till andra människor. Cederschiöld o. Olander SvSpr. 3 (1904).
b) med (numera vanl. bl. svagt uppfattad) anslutning till 2, med obj. betecknande (tidigare, muntligt l. skriftligt, avfattad) utsaga o. d.: låta ngn taga del av l. få veta innehållet i ngt, delgiva ngn ngt; lämna ngn ngt (t. ex. skrift o. d.) till genomgång l. läsning; återgiva l. referera innehållet i ngt för ngn. RARP 2: 217 (1636). Theses (dvs. teserna) skola i tijdh blifwa trychta, och medh Stichtsens Presterskap på it bequemligit sätt meddelta. KOF II. 1: 393 (1659). Kort derpå kommo borgarne (vid riksdagen 1680) för att till presterna meddela den skrifvelse, som de för sin del hade låtit uppsätta. Carlson Hist. 3: 130 (1874). särsk.
α) (†) i uttr. meddela ngn ett brev, meddela ett brev med ngn, låta ngn taga del av ett brev. Dalin Arg. 1: 68 (1733, 1754). 1Saml. 1—6: 78 (1773).
β) närmande sig 2: giva, lämna. En för oss mycket svårkontrollerbar statistik, som meddelats oss från Amerika. Bratt KonsulTerr. 50 (1922).
c) (numera bl. tillf.) övergående i bet.: offentliggöra. Arvidi A 7 b (1651). I .. (Poetisk kalender) meddelades .. (C. S. F. von Zeipels) första verk af större omfång. Atterbom Minnest. 2: 227 (1856).
4) i uttr. meddela sig med, förr äv. åt l. till ngn, förr äv. meddela sig ngn, bringa vad man vet l. tänker o. d. till ngns kännedom, tala med l. skriva till l. sätta sig i förbindelse med ngn, anförtro sig åt ngn o. d. Icke ha ngn att meddela sig med. Tegnér (WB) 8: 76 (1836). De (älskande) uppleta alltid några extra utvägar att meddela sig åt hvarandra. Crusenstolpe Mor. 1: 210 (1840). VRydberg i GHT 1871, nr 161, s. 2 (: meddela sig till). Snart upphörde konungen (K. XI) nästan alldeles att meddela sig med sitt råd annat än i de mål som tillhörde lagskipningen. Carlson Hist. 3: 187 (1874). Erfarenheten visar äfven, att alla sociala insekter på något sätt kunna meddela sig med hvarandra. UVTF 36: 58 (1888). Elden .. upptäcktes av några pojkar, vilka meddelade sig med en affär strax intill. SvD(A) 1934, nr 10, s. 7.
5) [jfr t. mitteilend] (†) i p. pr. i adjektivisk anv.: meddelsam. De goda menniskorna blefvo snart meddelande. Bremer Nina 406 (1835). Meddelande språksamhet. Atterbom Minnest. 2: 211 (1853).
6) (†) om sak, i uttr. meddela sig med ngt, stå i förbindelse med ngt. Där voro .. många rum och boningar (inne i bärget), som meddelte sig hvar med annan. Fabricius Amar. 39 (c. 1740).
1) till 2: person som utdelar l. lämnar l. giver ngt, givare, utdelare; numera bl. tillf., i anv. motsv. bruklig anv. av meddela. De gudomliga gåfvornas meddelare. Melin JesuL 1: 178 (1842).
2) till 3: person som lämnar underrättelse l. upplysning l. information om ngt till ngn, rapportör; särsk. om (ofta särskilt vidtalad l. för ändamålet anställd) person som lämnar underrättelser rörande händelser på en viss ort o. d. till en tidning. Hedenstierna FruW 244 (1890). UpplFmT 43: 112 (1931). jfr bygde-, orts-, plats-meddelare. —
MEDDELBAR, adj. [jfr d. meddelbar, t. mitteilbar] (numera bl. tillf.) särsk.
1) till 1, 2: som kan överföras från en person l. ett föremål till en annan person l. ett annat föremål. Holmberg 1: 401 (1795). En magisk, genom handpåläggningen meddelbar kraft. Rydberg Ath. 309 (1859). Björkman (1889).
MEDDELELIG, adj. [jfr d. meddelelig] (†) till 1, 2 = meddelbar 1. L. Paulinus Gothus Arch. 153 (1630). Leopold 4: 319 (c. 1820). —
MEDDELSAM, adj. [jfr d. meddelsom, t. mitteilsam] till 3, 4: som gärna meddelar sig med andra; som är benägen l. lätt att få till att yppa vad han tänker l. vet, oförbehållsam, icke förtegen, öppenhjärtig; språksam. Serenius I 1 a (1734). Han blef nu med ens helt meddelsam, som om han en gång måste utgjuta sitt hjerta för en annan menniska. Backman Reuter Lifv. 1: 64 (1870). När han ibland var på meddelsamt humör, kallade han mig in till sig och sade (osv.). Kræmer Fromentin Dom. 70 (1913).
Spalt M 585 band 17, 1943