| Publicerad 1943 | Lämna synpunkter |
MEDICINAL me1disina4l l. med1-, l. 01—, adj.; adv. -T.
som hör till l. har avseende på läkarvetenskapen l. läkekonsten l. sjukvårdsväsendets organisation l. den medicinska administrationen; som användes ss. läkemedel; medicinsk; numera nästan bl. ss. förled i ssgr. Sahlstedt (1773). Landets högsta medicinala myndighet. DN 1897, nr 9847 A, s. 2. Cunas anse, att alla växter äro medicinala, det gäller blott att förstå att använda dem riktigt. Nordenskiöld IndianPan. 280 (1928).
-ATTIRALJ. (i sht i fråga om ä. förh.) mil.-med. sjukvårdsutrustning (ofta med undantag av instrument) avsedd för visst truppförband l. viss anstalt o. d.; jfr -utredning. Arméens Medicinal- och Instrumental-Attiralj. SamlFörfArméen 5: 608 (1817). BtRiksdP 1902, 4Hufvudtit. s. 66. —
-BYRÅ. avdelning inom medicinalstyrelsen som har att handlägga ärenden rörande läkarkonstens utövning m. m. SvStatskal. 1915, s. 113. —
-DROG. apot. drog (se drog, sbst.4 1) avsedd för medicinskt bruk. Hjelt Medicinalv. 3: 422 (i handl. fr. 1762). —
-DRÄNG. (†) mil.-med. sjukvårdare, läkarbiträde. ReglFältläk. 1812, s. A 3 a. TjReglArm. 1858, 1: 171. —
-FOND.
1) intill 1877 benämning på riksdagens årligen beviljade anslag till den allmänna hälso- och sjukvården; jfr -stat. Wallquist EcclSaml. 5—8: 9 (1773). SFS 1890, Bih. nr 79, s. 3.
2) (förr) skatt som tillfördes medicinalfonden (i bet. 1). Bonde-Ståndet (vill) .. åtaga sig at såsom Medicinal-Fond erlägga Et trediedels öre Silf:mt om året för hvarje Husbonde (osv.). PH 10: 48 (1772). Ahlman (1872). —
-FÖRFATTNING. stadga l. lag l. förordning rörande medicinalväsendet. SP 1792, nr 249, s. 3. 1688 års svenska medicinalförfattning. Hjelt Medicinalv. 1: 27 (1891). FFS 1922, s. 631. —
-FÖRORDNING. (numera knappast br.) förordning rörande medicinalväsendet. Collegium måste föllia Kongl: Medicinal förordningarne. VDAkt. 1713, nr 385. SP 1792, nr 249, s. 3. —
-FÖRRÅD. (†) särsk. mil.-med. (militärt) förråd av sjukvårdsmateriel. ReglFältläk. 1812, s. A 2 b. NF 5: 711 (1882). —
-FÖRVALTNING. förvaltning av medicinalväsendet (i ett land o. d.). BtRiksdP 1877, I. 1: nr 1, Bil. nr 7, s. 83. —
-KISTA. (†) för förvaring av sjukvårds- o. hästsjukvårdsutrustning (ibland med undantag av instrument); i sht mil.-med. om dylik kista avsedd för visst truppförband; jfr -låda. Medicinalkista för et Regemente. PH 13: 173 (1785). BtRiksdP 1892, 4Hufvudtit. s. 66. —
-KÄRRA. (förr) mil.-med. kärra för transport av sjukvårdsutrustning avsedd för visst truppförband. KrigVAT 1846, s. 12. Därs. 1852, s. 216. —
-LAGFARENHET~0102. jur. den del av förvaltningsrätten som berör medicinalväsendet. Utkast til Medicinal Lagfarenheten. Kjernander (1776; boktitel). —
-LIKAREVIKT. (†) Apothekens förseende med en sats behörigen justerade Medicinal Likare-vigter m. m. PH 9: 767 (1771). Falkman Mått 2: 172 (1885). —
-LÅDA, r. l. f. (numera knappast br.) medicinlåda; sjukvårdslåda; jfr -kista. SamlFörfArméen 5: Bil. 22 (1864). Cannelin (1921). —
-ORDNING. (†) = -författning. 1688 åhrs Medicinal-Ordning. Arnell Stadsl. 368 (1730). SFS 1921, s. 889 (om äldre förh.). —
-PACKKISTA. (†) särsk. mil.-med. packkista för sjukvårdsutrustning. KrigsmSH 1799, s. 123. SamlFörfArméen 5: 589 (1813). —
-POLIS. [jfr t. medizinalpolizei] (i fråga om utländska, i sht finl. förh., †) myndighet som utövar den offentliga tillsynen över hälsovården, sundhetspolis; jfr hälsovårds-polis. TLäk. 1834, s. 129. Vasenius Top. 3: 85 (1918). —
-RÅD. [jfr t. medizinalrat] titel för vissa ledamöter av medicinalstyrelsen resp. (under tiden 1813—1877) av sundhetskollegium, i rang närmast under ämbetsvärkets chef; förr äv. ss. hederstitel utan motsv. befattning. Hofcal. 1814, s. 50. Medicinal-rådet Rutström. Geijer I. 3: 364 (1814). Svenson Sinnessj. 75 (1907).
Avledn.: medicinalrådinna, f.
1) (i sht i Finl.) hustru till (l. änka efter) medicinalråd. FoU 21: LI (1908). Wrangel FornTid. 272 (1926).
-STAT.
1) (numera föga br.) sammanfattningen av en viss korporations o. d. sjukvårdspersonal. Henel 1729 116 (1730). Schulzenheim PVetA 1799, s. 83.
2) budget för rikets l. en viss korporations hälsovårds- och sjukvårdsväsen; jfr -fond. PH 8: 335 (1766). Besparingar, som kunde uppkomma å medicinalstaten. BtRiksdP 1897, 8Hufvudtit. s. 140. —
-STATISTIK. [jfr t. medizinalstatistik] (i fackspr.) gren av tillämpad statistik som behandlar företeelser rörande medicinalväsendet. (Agardh o.) Ljungberg III. 2: 192 (1857). —
-STYRE. (vard.) i sg. best.: medicinalstyrelsen. SkaraP 1930, nr 88, s. 1. —
-STYRELSE(N). centralt ämbetsvärk (inrättat 1877) med uppgift att utöva högsta tillsynen över den allmänna hälso- o. sjukvården i riket o. att handlägga vissa ärenden rörande medicinalväsendet. Tholander Ordl. (c. 1875). Underdånigt förslag om (sundhets-)kollegiets ombildning till en medicinalstyrelse. BtRiksdP 1877, I. 1: nr 1, Bih. nr 7, s. 85. —
-TAXA. [jfr t. medizinaltaxe] förteckning över (maximi)priser på läkemedel som försäljas från apotek; jfr apotekar-taxa. Block Progn. 60 (1708). SFS 1920, s. 425. —
-TROSS. (†) mil.-med. den del av ett truppförbands o. d. sjukvårdstross som ombesörjer transporten av dess medicinförråd. SamlFörfArméen 5: 608 (1795). TjReglArm. 1858, 2: 317. —
-TRÄDGÅRD~20 l. ~02. (numera knappast br.) för odling av medicinalväxter. Linné Bref I. 1: 23 (1741). Hjelt Medicinalv. 3: 528 (1893). —
-UTREDNING. (†) mil.-med. utrustning l. förråd av medicin; särsk. om dylik utrustning som tilldelas sjukvårdssoldat l. truppförband l. sjukhus o. d. ReglFältläk. 1812, s. A 2 b. BtRiksdP 1892 B, I. 1: nr 1, FörslHärordn. s. 1. —
-VETENSKAP. (†) medicinsk vetenskap, läkarvetenskap. Läraren i Medicinal- och Jordgumme-vetenskapen. PH 10: 49 (1772). —
-VIKT. [jfr t. medizinalgewicht] (i sht förr) viktsystem som användes vid vägning av läkemedel, apoteksvikt; äv. konkret, om viktlod. Bergv. 1: 877 (1733). 1 sats Medicinal-vigter. SamlFörfArméen 5: 627 (1856). Enheten för medicinal-vigten är det franska grammet. SFS 1869, nr 41, s. 1. —
-VÅRD. (numera föga br.) hälso- och sjukvård. Den militära Medicinalvården. KrigVAH 1811—15, s. 224. Därs. 1845, s. 3. —
-VÄRK, n. (utom i Finl. numera bl. tillf.) medicinalväsen; äv. om ämbetsvärk l. organisation för den offentliga hälso- och sjukvården i riket resp. inom viss korporation o. d. Fennia XVI. 2: 101 (1756). Provincial Medici i Östergöthland .. berättelse om Medicinal-Verkets tilstånd derstädes. PT 1758, nr 28, s. 3. Hela crediten och välståndet af et Lazaret hvilar på sit Medicinal-verk. PH 8: 24 (1762). Öfverstyrelsen för Medicinalverket handhafves af en General Direktör. Palmén JurHb. 291 (1859). FinlStatskal. 1943, s. 111. —
-VÄSEN l. -VÄSENDE. [jfr t. medizinalwesen] sammanfattningen av den offentliga hälso- och sjukvården rörande människor o. djur. PH 8: 26 (1762). Kuylenstierna Statsmaskin. 13 (1926). —
-VÄXT, r. l. m. [jfr t. medizinalkraut] växt som användes ss. l. lämnar råämne för läkemedel, läkeväxt, läkedomsväxt. VetAH 1741, s. 81. Den 24 Juni .. skulle .. alla de medicinalväxter insamlas, som allmogen använde i sina huskurer. Nilsson Ur. 2: 20 (1862). —
-ÖVERSTYRELSE(N). (i Finl.) medicinalstyrelse(n). Ahlman (1872). ASScF 11: Minnestal 2: 13 (1880).
Spalt M 653 band 17, 1943