Publicerad 1944   Lämna synpunkter
METRO me4trω l. -o, r.; best. -n.
Etymologi
[av fr. métro, urspr. i vard. spr. brukad förkortning av métropolitain (i sin tur förkortat av chemin de fer métropolitain, huvudstadsjärnväg), adj. till métropole (se METROPOL)]
i fråga om utländska förh.: underjordisk järnväg; i sht om den underjordiska banan i Paris. Cederström Ströft. 117 (1915). Åka métro? Det gör man endast när alla andra möjligheter äro stängda. GHT 1935, nr 264, s. 8.

 

Spalt M 901 band 17, 1944

Webbansvarig