| Publicerad 1944 | Lämna synpunkter |
MIKROSKOP mik1roskå4p l. -rå- l. -rω-, n. ((†) r. l. m. Swedenborg RebNat. 1: 220 (1712), Weste (1807; jämte n.)); best. -et (ss. r. l. m. -en); pl. = l. -er; förr äv. MIKROSKOPIUM, n.; best. -iet; pl. -ier. Anm. Ordet förekommer stundom i äldre tid med lat. böjning. Scherping Cober 1: 289 (1734: microscopio, oblik form).
optiskt instrument varigm man kan se små, på nära håll befintliga föremål förstorade; dels om sådant med en lins l. ett linssystem (enkelt mikroskop), lupp, förstoringsglas, dels om sådant med två linssystem (sammansatt mikroskop); utan närmare bestämning tidigast om båda slagen, numera bl. om det senare; äv. om likartat instrument där linserna motsvaras av strömgenomflutna spolar l. elektriskt laddade diafragmor (s. k. magnetiska resp. elektriska linser) o. elektroner spela samma roll för bilden som ljusstrålarna i det vanliga mikroskopet (elektronmikroskop). RelCur. 308 (1682). De små kräk, som den skarpsynte Anton Lewenhœck genom microscop optäckt. Triewald Förel. 1: 11 (1728, 1735). Jag examinerade med Microscop .. (loppörtens) små blomster. Linné Sk. 331 (1751). Duræus Naturk. 135 (1759). Ett sammetslikt ludd, som under mikroskopet visade sig utgöras av svamptrådar. Adlerz MyrLiv 62 (1913). Kosmos 1934, s. 78. — jfr BINOKULÄR-, DUBBEL-, METALL-, SOLAR-, ULTRA-MIKROSKOP m. fl. — särsk. bildl.; förr särsk. med tanke på enkelt mikroskop. Ganska få anse them (dvs. logiken o. metafysiken) med vishetenes microscop eller konst-öga. Rydelius Förn. Föret. § 13 (1718, 1737). Olyckan ville, .. att man ej med mikroskop en gång kunde finna någonting sjelfkärt hos honom. Wetterbergh SamhKärna 2: 141 (1857).
MIKROSKOPI, r. l. f. [jfr t. mikroskopie, eng. microscopy, fr. microscopie] (i fackspr.) läran om mikroskopet o. dess användning; äv.: mikroskopering. Frey 1844, s. 251. Den som arbetat med mikroskopi känner alltför väl, att (osv.). Strindberg GötR 109 (1904). —
MIKROSKOPIKER10400, m.||ig. (i fackspr.) person som är fackman i mikroskopi l. ägnar sig åt mikroskopering. BotN 1866, s. 5. Svedberg ArbDek. 109 (1915). —
1) (i fackspr.) som har avseende på l. hör till l. sker medelst mikroskop l. mikroskopering; äv.: som har avseende på det som endast är synligt gm mikroskop. Mikroskopisk anatomi. Björkegren 1775 (1786). Mikroskopisk analys. SFS 1900, Bih. nr 47, s. 12. Den mikroskopiska undersökningen (av stål). JernkA 1902, s. 374. särsk.
a) (†) i uttr. mikroskopiskt öga, öga som är inrättat ss. ett mikroskop. Det är en välgjerning, at Skaparen icke gaf oss microscopiska ögon. Wåhlin Bastholm 68 (1791). Franzén Skald. 1: 338 (1824).
b) bildl. Microscopiska forskningar efter kringströdda och ofta fördolda critiska data. LittT 1796, s. 142. Kuylenstierna-Wenster Ber. 184 (1898).
2) synlig endast gm mikroskop. Microscopiska djur. Stiernstolpe Cuv. 35 (1821). Mikroskopiskt små kristaller. Svedberg ArbDek. 95 (1915). särsk. oeg. o. bildl.: mycket l. oändligt liten. Mikroskopisk handstil, med mycket små bokstäver. Denna mikroskopiska Markall, detta litterära infusionsdjur. Polyfem III. 6: 2 (1810). Vår svenska riksdag, där .. intresset för bildande konst och skönlitteratur är mikroskopiskt. Warburg Rydbg 2: 609 (1900). Andræ Söderblom 196 (1931). —
MIKROSKOPISM1004, r. (föga br.) mikroskopi; äv. bildl. Man kan med skäl benämna vår tid mikroskopismens tidehvarf. Fries BotUtfl. 3: 118 (1864). Strindberg GötR 110 (1904). —
MIKROSKOPIST1004, m.||ig. [jfr eng. microscopist] person som sysslar med mikroskopering, i sht för praktiskt ändamål; äv. ss. yrkestitel. Hygiea 1852, s. 715. RTKatal. 1925, IV. 1: 51.
Spalt M 935 band 17, 1944