Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MODERNIST -is4t, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. modernist, fr. moderniste; till MODERN o. MODERNISM]
person som hyllar moderna (modernistiska) idéer o. tänkesätt; anhängare av modernism. Strindberg TrOtr. 2: 244 (1890). — särsk.
a) i fråga om konst, litteratur o. musik; jfr MODERNISM a. Nordensvan SvK 666 (1892). PT 1916, nr 298, s. 3.
b) teol. jfr MODERNISM b. PT 1907, nr 220 A, s. 2. —
Ssgr (till a): MODERNIST-LITTERATUR. (mera tillf.) litteratur med modernistisk prägel. DN(A) 1929, nr 341, s. 6. —
-SALONG. (utställningslokal inrymmande) utställning av modernistisk konst. —
-UTSTÄLLNING~020. av modernistisk konst. SvD(A) 1926, nr 35, s. 12. —

 

Spalt M 1251 band 17, 1945

Webbansvarig