| Publicerad 1945 | Lämna synpunkter |
MULLVAD mul3~va2d, m. l. f. l. r.; best. -en; pl. -ar (Risingh LandB 46 (1671) osv.) ((†) -er (äv. att hänföra till sg. -vada) Schroderus Os. 1: 817 (1635), Lundell (1893)); förr äv. MULLVADA, f. l. r.; best. -an; pl. -or (Rålamb 14: 2 (1690), Sturzen-Becker 1: 5 (1861)) l. -er (se ovan); förr äv. MULLVADE, m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
1) det till insektätarna hörande djuret Talpa europæa Lin., som lever i hålor o. gångar under jordytan; äv. (zool.) i pl., om underfamiljen Talpinæ l. släktet Talpa Lin.; äv. om insektätare av det nordamerikanska släktet Scalops G. Cuv., i sht arten S. aquaticus Lin.; i icke fackmässigt spr. stundom (i sht förr) om vissa andra i jorden levande mindre djur, ss. vattensork, åkersork, näbbmus. 3Mos. 11: 30 (Bib. 1541). Mulwadhen kastar vp små Tuffwor. Schroderus Comenius 205 (1639). VetAH 1776, s. 224 (om åkersork). Ödmann StrSaml. 2: 42 (1785; om blindråtta). (Stuxberg o.) Floderus 3: 231 (1903; om Scalops aquaticus Lin.). Eneström Finv. 211 (1910). — jfr GULD-, PUNG-, SAND-, STJÄRN-MULLVAD m. fl. — särsk. (numera bl. tillf.) i jämförelse, i sht om person, särsk. med tanke på mullvadens dåliga syn l. underjordiska levnadssätt. Leva som en mullvad, leva ett avskilt l. undanskymt liv. Sigfridi L 5 b (1619). Som Qvinna och i denna ensamma belägenhet måste jag lefva som Mullvada. Bremer Brev 1: 345 (1835). Är Ni då blind som en mullvad! Brunius Chesterton MannTorsd. 140 (1908).
2) [elliptiskt för MULLVADS-SKINN] (i fackspr.) benämning på pälsvärk av mullvadsskinn (l. av liknande skinn). LAHT 1910, s. 699.
3) [elliptiskt för MULLVADS-FÄRG] (i fackspr.) mullvadsgrå färg. Barnstrumpor, bomull, i mullvad och svart. SvD(A) 1929, nr 191, s. 7 (i annons).
4) (numera bl. tillf.; se dock slutet) oeg. l. bildl., om person l. djur som gm sin värksamhet (grävande i jorden o. d.), sin dåliga syn (l. dåliga uppfattningsförmåga) l. sitt allmänna levnadssätt o. d. ansetts mer l. mindre likna en mullvad. VetAH 1750, s. 291. Svin-Creaturen, som äro öfverjordiska Mullvador. Brauner Bosk. 104 (1756). Hela dagen är jag en mullvad, men på kvällen blir jag ett sällskapsdjur. VBenedictsson (1885) hos Lundegård Benedictsson 259. Det finnes mullvadar äfven bland människorna och af dessa får man icke begära lärkflykt. Kuylenstierna-Wenster Ber. 10 (1898). — särsk. (fullt br.) om person som bedriver hemlig, ”underjordisk” värksamhet i syfte att undergräva l. skada ngt. Alltför stor tolerans mot de kommunistiska mullvadarna kommer säkerligen i längden att hämna sig. SvD(A) 1928, nr 327, s. 4.
B: (4 slutet) MULLVADS-ARBETE~020. [jfr t. maulwurfsarbeit] ”underjordisk” värksamhet i syfte att undergräva l. skada ngt, undermineringsarbete. PT 1900, nr 22 A, s. 2. Revolutionärt mullvadsarbete. SvD(A) 1933, nr 37, s. 20. —
-ARTAD, p. adj. (-vad- 1871—1931. -vads- 1885 osv.) särsk. zool. i uttr. mullvadsartade däggdjur, om djurfamiljen Talpidæ. Lilljeborg Däggdj. 1: 190 (1871). —
-BLICK. (numera bl. tillf.) om (blick av person med) svag synförmåga; ofta bildl. Kellgren (SVS) 1: 131 (c. 1790). Lyriken skall .. uttala .. det himmelska i det alldagliga, jordiska, hvars närvaro ligger öppen för siaren, ej för hvarje mullvadsblick. Snellman Tyskl. 191 (1842). —
-BLIND. [jfr t. maulwurfblind] (numera bl. tillf) om person; eg.: blind som en mullvad; som har dålig syn l. uppfattningsförmåga. Phosph. 1813, s. 366. Quiding Natt 40 (1899). —
-DIKE. (förr) lant. cylindriskt täckdike 20 till 30 cm under jordytan, gjort med mullvadsplog. Bildt Stephens 165 (1847). —
-DIKNING. [efter eng. moledraining] (förr) jfr -dike. lant. Bildt Stephens 166 (1847). LAHT 1926, s. 870. —
-DJUR.
-FÅNGARE. (-vad- 1734—1923. -vads- 1785 osv.) (i sht förr) person som yrkesmässigt fångar mullvadar. Serenius Mm 4 a (1734). —
-HÅLA. (numera bl. tillf.) om en persons bostad l. vistelseort som i ett l. annat avseende liknar en mullvads bo l. vistelseort. Beckman Amer. 1: 80 (1883). —
-HÖG, r. l. m. (-vad- 1783. -vads- 1734 osv.) liten rundaktig hög av lös jord som mullvaden från sina gångar skjuter upp över jordytan. Serenius Mm 4 a (1734). NatLiv 499 (1928). särsk. (i fackspr.) bildl.: enl. äldre kartritningsmetod ritad bild av höjd l. bärgssträckning. Lönborg SvKarta 213 (1903). —
(1, 4) -LIV. (mera tillf.) bildl. Lundegård DrMarg. 2: 114 (1906). Ett folk (från gränder o. fabriker) som lever ett mullvadsliv / och ser sin rymd i grodperspektiv. Forsslund TillFjälls 12 (1911). —
Ssg: (†) zool. mullvadsmus-släkte(t). gnagarsläktet Georhychus Ill., jordborrare. Holmgren Däggdj. 294 (1865). —
(jfr 5) -PLOG. [efter eng. moleplough] (förr) lant. plog bestående av en spetsig konisk järnkropp fäst vid en stark ås o. använd för plöjning av mullvadsdiken. LAA 1813, s. 350. —
-RÅTTA. [jfr t. maulwurfsratte] zool. djur av släktet Myotalpa Kerr, i sht arten M. aspalax Pall., ”lämmelmullvad”; förr äv. om gnagaren Spalax typhlus Pall., blindråtta. Thorell Zool. 2: 134 (1861; om blindråtta). 4Brehm 4: 306 (1923). —
-SVULST. [jfr t. maulwurfsgeschwulst] (†) veter. nackfistel hos häst. Lundberg HusdjSj. 461 (1868). —
-SYRSA. (-vad- 1837—1904. -vads- 1843 osv.) [jfr t. maulwurfsgrille] zool. insekten Gryllotalpa gryllotalpa Lin., som i likhet med mullvaden gräver gångar i jorden. Dahlbom Insekt. 111 (1837). —
(1, 4) -VISDOM. (tillf.) bildl.; jfr -förstånd. En filosofi som höjer sig öfver mullvads-visdom. Geijer I. 5: 190 (1811). —
-ÖGA. i pl., om en mullvads ögon l. (numera bl. tillf.) bildl., om svaga l. på annat sätt mullvadsliknande ögon. Lucidor (SVS) 277 (1672). (Balzac) har lodjursögon för lasten och mullvadsögon för det goda. Samtiden 1874, s. 557. En liten .. gubbe, som tittade på främlingen med små .. blåsvarta mullvadsögon. Engström Lif 130 (1907). —
-ÖGD, p. adj. (-vad- 1894. -vads- 1810 osv.) (numera bl. tillf.) jfr -öga. Den mullvadsögda hopen. Polyfem I. 6: 4 (1810). Rydberg 9: 331 (1894).
Spalt M 1541 band 17, 1945