| Publicerad 1945 | Lämna synpunkter |
MÄTBAR mä3t~ba2r, adj.; adv. -T.
som kan mätas; vars kvantitet kan angivas i ngn viss måttsenhet. Om Våg- och Mätbare-Varors vägande och mätande. PH 6: 4294 (1756). Ett till sin höjd mätbart ljud kallar man ton. Möller LbMus. 1 (1880). All rytm uppstår genom uppdelande af tiden i förnimbara, mätbara delar. PedT 1898, s. 211. Att för psykisk verksamhet åtgår fysisk energi, som t. o. m. är kvantitativt mätbar, är riktigt. NoK 9: 24 (1922).
Spalt M 2060 band 17, 1945