Publicerad 1946   Lämna synpunkter
NACKARA, adj. o. sbst. r.
Ordformer
(nacara 1805. naccarat 1674. naccra 1654. naccrad 1654. nachrach 1644—1648. nackar 1668. nackara (-cc-) 1675—1853. nacorat 1757 (: nacorat röd). nacra 1673—1716. nakarat (-c-) 1840—1904)
Etymologi
[jfr t. nakarat, eng. nacarat; av fr. nacarat]
(†)
I. adj.: som har en färg som ligger mellan rött o. orange, ljusröd, klarröd, nackaröd. 11 al: Nachrach taftt. KlädkamRSthm 1644 A, s. 15 a. Bremer NVerld. 2: 236 (1853).
II. sbst.
1) färg (se FÄRG, sbst.1 1) som ligger mellan rött o. orange; jfr NACKA, sbst.2 Westring SvLafv. 1: 23 (1805). Almström KemTekn. 2: 578 (1845).
2) visst slags tyg av färg som ligger mellan rött o. orange. 1 .. (mössa) af Nackar. BoupptSthm 3/4 1668.
Ssgr (till I, II 1; †): A: NACKARA-FÄRGAD, p. adj. SthmModeJ 1851, s. 5. —
-RÖD. Svensson SkånFolkdr. 323 (cit. fr. 1757). Pasch ÅrsbVetA 1840, s. 71. —
-SAMMET. MagKonst 1840, s. 190.
B: NACKARATE-KARMIN. visst färgämne; jfr karmin 1. (Ekenberg o.) Landin 503 (1892). Ekbohrn (1904).

 

Spalt N 7 band 18, 1946

Webbansvarig