Publicerad 1946   Lämna synpunkter
NARCEIN narsei4n (trestavigt), n. l. r. l. m.; best. -et, ss. r. l. m. -en.
Etymologi
[jfr t. narcein, eng. narceine; av fr. narcéine, till gr. νάρκη, förlamning, domning. — Jfr NARKOS]
kem. o. farm. en opiumalkaloid med mycket stark narkotisk värkan. TLäk. 1832, s. 210. SFS 1922, s. 472.

 

Spalt N 96 band 18, 1946

Webbansvarig