Publicerad 1946   Lämna synpunkter
NASK, n.
Etymologi
[sannol. av ljudmålande urspr., i bet. 3 möjl. vbalsbst. till NASKA, v.]
(†)
1) smuts; i avledn. NASKOT; jfr FNASK, sbst.1 1.
2) sak utan värde l. betydelse; jfr FNASK, sbst.1 1. Schroderus Dict. 82 (c. 1635). Arvidi 50 (1651; bet. oviss).
3) sötsaker, ”snask”; jfr FNASK, sbst.1 4. Valleria Hush. 13 (c. 1710).
Avledn. (†): NASKERI, n. konkret: sötsaker, snask; jfr nask, n. 3. Schroderus Albert. 1: 36 (1638). jfr köp-naskeri. —
NASKOT, adj. [jfr sv. dial. naskug, osnygg, nasket, n., söligt, slaskigt] till 1: smutsig. Swijn äro wäl naskota och oreene Diur, men (osv.). Risingh LandB 73 (1671).

 

Spalt N 115 band 18, 1946

Webbansvarig