Publicerad 1946 | Lämna synpunkter |
NATURAL- nat1ɯra3l~ l. -u-.
i ssgr: natur-; natura-; naturalie-.
-HISTORIKER, äv. (numera föga br.) -HISTORIKUS. (ngt ålderdomligt) naturhistoriker. SthmStCal. 1785, s. 46. Lychnos 1944 —45, s. 15. —
-HISTORISK. (ngt ålderdomligt) naturhistorisk. PoetK 1814, 2: 92. Naturalhistoriska föremål (torkade eller konserverade djur och växter, geologiska prov o. s. v.). SFS 1918, s. 1820. —
-KUNSKAP. (†) kunskap om naturen. 2Saml. 17: 9 (1750). Mina Natural-Kunskapers ringa förråd. Oldendorp 1: Föret. 4 a (1786). —
-MUSEUM. (†) naturhistoriskt museum. Upsala Academis Natural-Museum. VetAH 1818, s. 66. Agardh (o. Ljungberg) I. 1: 169 (1852). —
Spalt N 230 band 18, 1946