| Publicerad 1947 | Lämna synpunkter |
NED, adv. ssgr (forts.):
1) (tillf.) till 1, 5, om sak: sjunka ned l. böja sig ned på grund av alltför stor tyngd l. belastning. Ling Gylfe 109 (1812). Palmblad Nov. 2: 70 (1819, 1841). särsk. (†) bildl.; jfr 2. Till thesz tijden nederdignar / Och har nådt sitt fulla mått. Runius (SVS) 1: 315 (c. 1711).
2) till 5, om levande varelse: sjunka ihop l. samman l. falla omkull på grund av maktlöshet l. utmattning o. d.; äv. mer l. mindre bildl. Nordberg C12 2: 603 (1740). De (uthungrade människorna) .. sprungo andlösa efter .. (Bertelskölds) släde, tills de af trötthet neddignade. Topelius Fält. 2: 383 (1856). Flensburg KyrklT 344 (c. 1875).
3) (†) till 5 a: falla på knä; äv. med konstruktionsväxling, i uttr. (ngns) knän neddigna. Alla knän neddigna. Nybom SDikt. 2: 334 (1852, 1880). Därs. 1: 245 (1859, 1880). —
(1, 3) -DIMPA. (i sht vard.) äv. bildl. Murberg FörslSAOB (1793). Odelberg o. Korfitzen MacInnes Uppdrag 158 (1942; bildl.). —
(1) -DOFTA. (†)
2) sänka sig l. hänga ned som en sky l. dimma; jfr dofta II 1. Almqvist Jagtsl. 47 (1832). En tunn hvit hufva, neddoftande från hattens bräm. Dens. Smar. 282 (1845). —
(3) -DOPPA, -ning.
2) (†) refl. (o. intr.): dyka ned. Nerdoppningar i predikstolen. Leopold 3: 387 (1797, 1816). Palmblad Norige 8 (1846).
3) (mindre br.) intr.: vara nedsänkt (i ngt). TT 1894, M. s. 38. Ett järnkärl, .. innehållande kaustikt natron .., i hvilket neddoppar en stång eller cylinder af kol. TT 1896, Allm. s. 194. 2NF 17: 97 (1912). —
-DRAGA, -ning. [fsv. nidherdragha]
I. (i vitter stil) till 1, 2, intr.: draga (begiva sig l. tåga l. gå l. resa o. d.) ned (till en plats); jfr draga, v. I 3 c. LPetri Kr. 126 (1559).
II. tr.
1) förflytta (ngn l. ngt) ned (till en plats) gm dragande (se draga, v. I 1, 2, 11); äv. med saksubj.
a) till 1, 2, 3. Broman Glys. 3: 593 (c. 1740). Pålackarna .. uppbröto predikstolsdörren och neddrogo presten. Fryxell Ber. 4: 170 (1830). Hallström Händ. 263 (1927). särsk.
α) (vard., mera tillf.) i uttr. komma neddragande med ngn, komma dragande (se draga, v. I 1 c α) med ngn ned (till en plats). Svart G1 107 (1561).
β) (i vitter stil) mer l. mindre bildl., i uttr. neddraga ngn l. ngt i smutsen l. stoftet o. d.; jfr c. Boström Lag 85 (1845).
b) (†) bildl., till 8 b: nedsätta l. sänka (ngt). Neddraga fordringarna. Ljunggren SAHist. 1: 211 (1886).
c) (i vitter stil) bildl., till 8 c. Cronholm Lig. 72 (1839). Enligt en .. (viss) åsigt .. neddrages (Gud) inom timlighetens krets. Nyblæus Forskn. IV. 1: 13 (1895). Siwertz JoDr. 112 (1928). särsk. (†): nedsätta, förklena. Sundén (1887). Detta neddragande neutrum vid djurnamn. 3SAH 6: 260 (1891).
2) till 1, 2, allmännare: förflytta (ngt) ned; jfr draga, v. I 3 a. 1SAH 1: 313 (1786, 1801). Att (i fotboll) spela med långt nerdragna halvbackar. IdrBl. 1924, nr 80, s. 3.
3) till 1, 5: föra l. skjuta l. sänka o. d. (ngt) ned gm dragande (se draga, v. I 10); särsk. dels med avs. på klädesplagg (t. ex. hatt, mössa, strumpa), dels med avs. på gardin. BtÅboH I. 2: 99 (1625). Han neddrog strumpan öfver den fot, som han satt upp. Almqvist GMim. 1: 180 (1841). En .. gammal man .. med en grågul bondmössa neddragen över öronen. Bergman Mark. 292 (1919). Rullgardinerna voro neddragna. Hellström Malmros 256 (1931).
4) till 1, 5, i fråga om förflyttning av kroppsdel nedåt gm sträckande l. tänjande kroppsrörelser; jfr draga, v. I 22. Ling Regl. 28 (1836). Neddragna ögonbryn. Rydberg Frib. 386 (1857). Med huvudet neddraget mellan axlarna. Siwertz Sel. 2: 235 (1920).
5) i fråga om utläggning l. anläggning av ngt långsträckt (t. ex. ledning, rör o. d.); jfr draga, v. I 25 a.
a) till 1, 3: draga l. leda (ngt) så att det går ned (till en plats, in i ngt o. d.). TT 1887, s. 146. Jordledningarna (till en åskledare) bestå af metalliska ledare, anslutna till nedledningarna och neddragna i marken. Därs. 1900, M. s. 106.
b) till 4: draga l. utsträcka (ngt) så att det sträcker sig ned l. fram (till ngt) l. (så l. så långt) ned l. fram o. d. Höijer Thukyd. 2: 74 (1832). År 1896 .. hafva stadsfullmäktige .. bestämt, att Sveavägen skall neddragas till Kungsgatan. Sthm 2: 237 (1897).
6) (mera tillf.) till 8 b, 12 b: göra (ngt) smalare l. tunnare gm sträckning l. tänjning; jfr draga, v. I 21. Telegraftråd, som man från n:o 24 neddrager till n:o 21. JernkA 1883, s. 70.
7) (vard.) till 12: smutsa ned; stöka till. Kuddar eller annat, som jemförelsevis snart neddrages. SD(L) 1902, nr 157, s. 2. —
(1, 5) -DRAGARE, r. l. m. [till ned-draga II 4; jfr t. niederzieher] (numera knappast br.) anat. muskel som fungerar vid neddragning av vissa kroppsdelar. Hernquist Hästanat. 36 (1778). Wretlind Läk. 3: 23 (1895). —
-DRIVA, -ning.
1) till 1, 2, 3, intr.: driva (dvs. föras av vind, ström o. d.) i riktning ned. Fryxell Ber. 3: 15 (1828). Den lilla Canoten, hvilken stilla neddrifver med strömmen. Gosselman Col. 1: 172 (1828). Nordenskiöld Vega 1: 174 (1880). särsk. (†): dragas ned av sin tyngd. The lätte ting som giffua sigh vp i wädhret, och the tunga ting som nidhdrijffua .. til Jorden. Phrygius HimLif. 54 (1615).
2) till 1, 2, 3, tr.: tvinga l. få (en levande varelse) att förflytta sig l. gm press l. tryck få (ett föremål) att glida o. d. ned (till en plats, in i ett rum o. d.); jaga l. köra ned (ngn); pressa ned (ngt); äv. med saksubj. (Mäster Olof) blef neddrefuen (från predikstolen) .. / med keppar, tåflor och medh sten. HB 1: 135 (1629). (Njurstens-) Anfallet står i samband .. därmed att stenen neddrives genom urinledaren. Nyström Kir. 2: 198 (1929).
3) till 3, tr.: gm slag l. tryck o. d. pressa ned (ngt i marken, i ett annat föremål o. d.), slå ned. Serenius EngÅkerm. 268 (1727). Kilarne neddrifvas .. (i rännan i stenen) med jämna och starka Släggeslag. Rinman 1: 175 (1788).
4) (i fackspr.) till 3: åstadkomma (ett schakt, borrhål l. dyl.) gm utgrävning, sprängning l. borrning o. d. HC11H 12: 41 (1697). För (tunnel-)arbetets påskyndande neddrifves från början .. ett eller flere schakt uppifrån. NF 16: 939 (1892).
5) metall. till 6, 12; i fråga om tackjärnssmältning i masugn.
a) intr., om uppsättning: sjunka ned i masugnspipan, efter hand som kolet under masugnens gång förtäres; äv. med särskild tanke på att hela uppsättningen är slutdriven; jfr driva, v.2 16 a. Garney Masmäst. 265 (1791). 23 uppsättningar, hvilka neddrifvit på en tid af 23 à 24 timmar. JernkA 1818, 1: 5.
c) (numera föga br.) tr., delvis med anslutning till ned, adv. 10: upphöra med blåsningen i (masugn o. d.), ställa (ugn) på drev; driva (se driva, v.2 16 c). NoraskogArk. 4: 434 (1767).
6) (mera tillf.) till 6, tr., med avs. på svullnad o. d.: få (ngt) att gå ned, fördriva. Upslagen podager neddrifves med prinsens gula droppar. Darelli Sockenapot. 203 (1760).
7) till 8 b, tr., = ned-bringa 4. 2RA 1: 558 (1723). Universitetets fordringar hos akademibönderna för innestående räntor, hvilka Arrhenius lyckats neddrifva från 24,574 år 1682 till 12,808 år 1687. Annerstedt UUH II. 2: 377 (1909).
8) skogsv. till 2, 5 b, 12 a, tr.: avvärka o. framforsla (skog); jfr driva, v.2 6. Skogvakt. 1893, s. 43. —
(1, 3) -DROPPA, -ning.
(3) -DRÄNKA, -ning. [fsv. nidher dränkia (CodUps. C 20 1: 174)] (†)
(1) -DUGGA. (i sht vard. o. i vitter stil) äv. bildl. l. oeg., i fråga om ett tätt (o. fint) droppande. Lucidor (SVS) 34 (c. 1670). (August) kände huru kalla svettdroppar nedduggade från Callowais panna. PoetK 1813, Suppl. s. 135. —
(12 a) -DÄMPA, -ning. dämpa o. d.; med samma bruklighet som motsv. anv. av det enkla ordet.
1) = dämpa, v.2 1; äv. bildl. Düben Boileau Sat. 34 (1722). Neddämpa .. Er brånads låga. Roman Holbg 191 (1746).
2) (†) = dämpa, v.2 2. RA II. 1: 550 (1616). Rääf Ydre 3: 163 (i handl. fr. 1620). Vproret (blev) omsijder heelt och hållit nederdämpat. Brask Pufendorf Hist. 121 (1680). särsk. med avs. på person. L. Paulinus Gothus ThesCat. Dedic. B 1 b (1631). Dryselius Måne 159 (1694).
3) = dämpa, v.2 3. Somlige .. hiälpa .. snarare til at hindra och nederdämpa än the fordra (dvs. befordra) ens annars Arbete. Bureus KonStyr. A 3 a (1630); möjl. till 2. Murbeck CatArb. 6: 296 (c. 1750). Hitler ämnar neddämpa antikatolska kampanjen. STSD(A) 1935, nr 197, s. 4.
4) = dämpa, v.2 4. KyrkohÅ 1919, s. 143 (1632). Livet i Svartsjö socken har blivit betydligt neddämpat under den tiden. Wägner Lagerlöf 2: 123 (1943).
(3 e, 12 a) -DÖLJA. (†) hemlighålla, dölja, förtiga. SUFinlH 2: 361 (1607). Lindestolpe Färg. 23 (1720). —
(3) -DÖPA. [fsv. nidher döpa] (†) doppa ned; äv. med refl. obj. Linc. (1640; under demergo). Tranér Anakr. 191 (1830, 1833). —
(12 a) -DÖVA l. -DUVA, v. [fsv. nidher döva] (†)
Spalt N 288 band 18, 1947