| Publicerad 1947 | Lämna synpunkter |
NEDSÄTTA ne3d~sät2a l. (i sht vard.) NERSÄTTA ne3r~, äv. (numera bl. ngn gg, arkaiserande) NEDERSÄTTA ne3der~, v. -sätter, -satte, -satt, -satt; se för övr. SÄTTA, v.; vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Phrygius Föret. 2 (1620), RARP 2: 64 (1634)), -NING; -ARE (se avledn.).
Anm. Beträffande ordets bruklighet i förh. till den fria förb. SÄTTA NED gäller särsk., att den fasta ssgn NEDSÄTTA så gott som alltid brukas i 8 a, b, 15, 25 o. föredrages framför den fria förb. i vissa (oeg. l. bildl.) bet., t. ex. 24. Se för övr. anm. 2:o sp. 273.
A. i mera konkreta bet. som stå grundbet. av NED, adv., o. SÄTTA, v., jämförelsevis nära.
1) placera sig l. ngn i sittande ställning o. d.; jfr NED, adv. 5 a.
a) (†) refl.: sätta sig (ned), slå sig ned. RARP 3: 238 (1642). Som middagen redan var inne, nedsatte vi oss vid bordet. Cederborgh OT 1: 48 (1814). Rääf Ydre 1: 50 (1856). särsk. mer l. mindre oeg., om fågel l. insekt. Bullernæsius Lögn. 193 (1619). En fågel (flög) ned och nedsatte sig på min axel. Palmblad Nov. 2: 15 (1819, 1841).
b) (numera bl. tillf., skämts.) tr.: placera (ngn) i en stol l. soffa o. d., bjuda (ngn) sitta, sätta. En timme der efter kom Her Suen Hanson in och bleff nedsat till bordz. VRP 1646, s. 163. (Bellman) nedsattes framför ett litet, med champagne uppdukadt bord. Valerius 2: 187 (1849). Sedan jag .. lyckligt kommit in (i restaurangens matsal), blivit nedsatt i en stol (osv.). VeckoJ 1946, nr 42, s. 27.
2) i fråga om bosättning o. d. på viss plats; jfr NED, adv. 5 c.
a) (numera mindre br.) refl.: slå sig ned, bosätta sig; jfr c. G1R 21: 395 (1550). Borgare eller andhre som sig i förskrifne Nyköping nidersat haffuer. Skråordn. 40 (1577). Grefvinnan de Senneterre .. hade efter sin mans död nedsatt sig på et landtgods i en af Frankrikes provinser. JournSvL 1801, s. 385. Det berättas att svenskarna ej vågade nedsätta sig i Lappmarken. FoF 1942, s. 127.
b) (†) tr.: placera (ngn) l. befalla (ngn) att slå sig ned (i ett land, på en ort); äv. i pass. med intr. bet.: slå sig ned; jfr c. Isogæus Segersk. 480 (c. 1700). Finnar hafva .. i äldre tider blifvit nedsatte på .. (vissa) skogar (i Söderbärke socken), men de äro nu .. bortblandade och til nation förändrade. Hülphers Dal. 588 (1762).
c) (†) i p. pf.: som slagit sig ned l. bosatt sig, bosatt, boende. Peringskiöld MonUpl. 181 (1710). Carlén Skuggsp. 1: 192 (1861, 1865).
4) sätta l. ställa (ngt) ned på marken l. golvet o. d.; stundom: ställa ifrån sig (ngt som man bär l. håller i handen o. d.); stundom närmande sig 7; jfr NED, adv. 1 (b). Sylvius Curtius 425 (1682). (Vid militärbegravning) låter Befälhafvaren skyldra, til dess Processen är i Kyrkan, eller Båren nedsatt. ReglInf. 1751, s. 530. Allt emellanåt måste han nedsätta kistan på marken för att andas ut. Heidenstam Karol. 1: 137 (1897). — särsk.
a) vid gång o. d. föra (den upplyfta foten) ned till marken o. d. Porath Pal. 1: O 1 a (1693). Karlen .. nedsätter foten bredvid den stillastående. Ling Regl. 35 (1836). Folkdans. 42 (1923).
b) i bildl. uttr. som beteckna att ngn slår sig ned l. bosätter sig på en plats (jfr 2); dels (tillf., skämts.) i uttr. nedsätta sina påsar ngnstädes, dels (förr) i uttr. nedsätta sin våning l. sitt bo ngnstädes. Then som på en Högd sin Wåning nidersätter. Palmchron SundhSp. 19 (1642). Schmedeman Just. 650 (1673: sitt boo). Hur intressant det skall bli att .., då W-g nedsätter sina påsar i detta Sodom få se (osv.). Wennerberg Bref 2: 230 (1914; efter ä. källa).
5) sätta l. ställa (ngt) ned (i ett rum längre ned, i marken, i en vätska o. d.), placera (ngt) nere (i ngt); jfr NED, adv. 3. Schroderus Comenius 445 (1639). Erik blef .. kastad på spetsarna af en hop i jorden nedsatte spjut. Botin Hist. 1: 186 (1789). Denna borr (för upptagning av jord) nedsättes alltid i midten af brunnen. Rothstein Byggn. 377 (1859). 3SAH 5: 161 (1890). — särsk.
a) (numera bl. tillf.) i fråga om utsättande av råmärken. Verelius 25 (1681). Skola nya Rör eller Råmärken .. nedsättjas (så osv.). PH 7: 5385 (1762).
b) (numera knappast br.) sätta l. plantera (växt, sättkvist o. d.). Schmedeman Just. 1299 (1691). Denn fordom Trägårdsmästaren, som nedsatte en dadel, huilken icke bar frukt innan 100 år. Tiällmann Gr. 9 (1696). Skogvakt. 1894, s. 96. Östergren (1933).
c) (†) i uttr. nedsätta ngn i fängelse, sätta ngn i fängelse. SkrGbgJub. 6: 269 (1592). BtÅboH I. 2: 158 (1621).
d) i fråga om begravning (l. bisättning); numera bl. (tillf.) i sådana uttr. som nedsätta ngns lik l. kista i graven o. d., förr äv. pregnant, i uttr. nedsätta ngn l. ngns lik, begrava (l. bisätta) ngn. H. K. Mtz. Christeliga Lijckz nidersättielse. Phrygius Föret. 2 (1620). Min Svägerska Sal. Drysels änkia dog i fredags, och blef i lördags nedersatt. Bark Bref 1: 68 (1703). Tegnér Armfelt 3: 450 (1887).
6) skeppsb. vid hopfogning av två plåtar infoga (en plåt) i en utvikning av den andra plåten (så att den ena plåtens kant ligger vikt över den andra); vanl. ss. vbalsbst. -ning, om en dylik metod att hopfoga plåtar, ”joggling”; jfr NED, adv. 3. Engström Skeppsb. 58 (1904). BonnierKL (1926).
7) (†) allmännare: placera, anbringa, ställa o. d.; jfr 8. Thet burgerne hade dölt (dvs. dolt) och nidersatt på skepet under höett (kunde icke förtullas). Teitt Klag. 262 (1555). H: K: M:tt (befaller) Stådthollaren att han .. knechter i Narffwen, och .. i Iwanogorodh nidersettia skall. Gustaf II Adolf 279 (1626); jfr 2 b. URudenschöld PVetA 1748, s. 15. — särsk.
a) i fråga om sätteriarbete på tryckeri. Han nedsatte tryckstilar på ett tryckeri i Norrköping. BL 21: 220 (1855). jfr (med anslutning till 5): I boktryckarekonstens första dagar hade sättaren bredvid sin kast ett bräde med låga lister, och här nedsatte han stilarne direkt ur kasten. Nordin Boktr. 100 (1881).
b) övergående i bet.: (över)lämna ss. gåva, skänka. Den gåfva, som K. Erik (av Pommern) nedsatte til Klostrets tjenst i Vadstena af 909 Engelska Noblar. Lagerbring 1Hist. 4: 203 (1783).
8) placera l. lämna (ngt på en viss plats) l. inlämna (ngt hos ngn) till förvaring (o. vård), deponera (se d. o. 1); utom i a, b numera bl. (i lagen) i uttr. nedsatt gods. G1R 4: 71 (1527). Att eth Skrin är nedersatt till göma i Räffle hoss .. her Victor van der Lippe. Därs. 7: 21 (1530). Så haffuer Bispen sendt min k(äre) b(ror) tio apelgrå stoo, hvilka de alt in till Jöneköpingh fört haffua och der hooss min k. b:s verdh nedersatt, till des de finge veette, hvart de dem skole före lathe. OxBr. 3: 43 (1622). Hafver man å nedsatt gods nödig kostnad giordt, eller betaldt hyra för thet rum, ther i godset förvaras; tå bör ägaren thet gälda, förr än godset återgifves. HB 12: 8 (Lag 1734). Palmblad Nov. 3: 71 (1817, 1841). — särsk.
a) (i fackspr., fullt br.) med avs. på pänningmedel, värdehandlingar o. d.; förr äv.: insätta (pänningmedel i bank o. d.). The peninge szom M(äster) Christoffer hade nidszatt hooss Michill Byszeskytta. G1R 10: 170 (1535). Efter någon upgift vid 1786 års Riksdag lära första Prof-Psalmboks-medlen vara nedsatte loco publico. Wallquist EcclSaml. 5—8: 529 (1795). Altringer hade sammanskrapat omätliga skatter, hvilka han nedsatt i Genuas och Venedigs banker. Fryxell Ber. 8: 50 (1838). Hava för omyndigs räkning värdehandlingar blivit hos riksbanken .. i öppet förvar nedsatta efter vad i lagen om förmynderskap är stadgat, svare banken för de sålunda nedsatta värdehandlingarnas förvaring. SFS 1924, s. 511.
b) (i fackspr., fullt br.) till offentlig myndighet l. enskild person (”i taka händer”) överlämna (ngt) ss. säkerhet för ngt, deponera (se d. o. 1 a slutet). ÅngermDomb. 29/4 1644, fol. 10. Bördeman må äga, at genom köpeskillingens nedsättande i Rätten .. anmäla sit klander. AdP 1800, s. 167. Den som vill nedsätta penningar till betalning av gäld har att för överexekutor uppgiva det förhållande, å vilket han grundar sitt anspråk att fullgöra betalningen genom nedsättning. BtRiksdP 1927, IX. 1: nr 15, s. 1.
c) lägga (ngt) på upplag l. på nederlag, lägga upp. Här på Bomila är (för krigsfolkets räkning) nedsatt många tusende L℔ hö, halm, tort brö och Råg. UrFinlH 319 (1789). BtVLand 4: 104 (1802).
9) (numera bl. tillf.) sänka (ngt) från en plats högre upp till en plats längre ned, flytta ned; anbringa (ngt) på en plats långt nere; jfr NED, adv. 1, 14 a. Är korsbandet uti masugns pipan lågt nedsatt .., kan (osv.). Rinman Jernförädl. 61 (1772). Dalin (1853). — särsk. (†) refl., om sjukdomstillstånd: flytta sig ned, sätta sig längre ned l. nere (i ngt). ConsAcAboP 3: 60 (1665).
10) (†) refl., om mat: glida ned, sjunka; jfr NED, adv. 3 a. Maten .. nidhersätter sigh til sitt Köke. L. Paulinus Gothus Pest. 79 b (1623). Palmchron SundhSp. 286 (1642).
11) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) refl.: gå ned sig o. sätta sig fast (i kärr o. d.); jfr NED, adv. 3 d. I sänkorna lågo alkärr, dit kreaturen ofta .. nedsatte sig och omkommo. SvKulturb. 7—8: 104 (1931).
B.
13) (vard.) intr., i uttr. komma nedsättande, komma farande ned; jfr NED, adv. 1, 3. TurÅ 1897, s. 153.
C. i mer l. mindre oeg. l. bildl. anv.
14) (†) nedlägga (ngt i ngt l. hos ngn).
a) = NEDLÄGGA 9. Ett vidsträckt snille och en djup tankekraft, dem naturen hos honom nedsatt. 1SAH 5: 266 (1794, 1813).
b) = NEDLÄGGA 10. Bergv. 1: 474 (1695). De P(ännin)g(ar) hvillka .. skola tillhöra Fattiga Barns Schola, kommer utj Fastigheter emot ränta at nedsättjas. VDAkt. 1792, nr 315.
15) [sannol. efter motsv. anv. i dan. o. t.] med avs. på kommitté, kommission, utskott o. d.: tillsätta. SvMag. 1766, s. 744. Omedelbart efter att den nya stora lagkommissionen nedsatts. Annerstedt UUH II. 2: 209 (1909). — särsk. (†) med avs. på innehavare av viss befattning (möjl. med anslutning till 2 b l. 7): tillsätta (med placering på viss plats). Att bökerne och räkningerne .. skulle inlefwereras i en Cammar i Drotzens huus; och bookhållarene der nedersättias effter compromissetz lydelse. HH 29: 597 (1647).
16) (†) försätta o. d. Lars (Andreæ) medh sitt anhangh war then tijdh af Hans Kon. M:tt vti all fridligh welferdh nidersatt worden. KyrkohÅ 1909, MoA. s. 58 (1539).
17) (†) i uttr. nedsätta ngn från tronen, ett ämbete o. d., avsätta (l. suspendera) ngn; äv. bildl. Om iagh än ähr nedhsatt ifrån mitt Embete till en tidh (osv.). VDAkt. 1663, nr 340. Är icke det magtägande förståndet .. ofta af lifvets tyranniska välde ifrån thronen nedsatt? Lantingshausen Young 1: 77 (1787).
18) [jfr motsv. anv. i d.] (†) i uttr. nedsätta på papperet, nedteckna, skriva, ”fästa på papperet”; jfr NED, adv. 7. Sturzen-Becker 1: 50 (1861).
19) jur. flytta ned (inteckning) till ett lägre rum i förmånsrättsordningen; jfr NED, adv. 8 c. SFS 1932, s. 282.
20) (i fackspr.) göra (arbetsstycke) tunnare gm bearbetning (med sätthammare o. d.); äv. med saksubj.; jfr NED, adv. 8 b, 12 b. BonnierKL (1926).
21) minska, reducera; sänka; äv. med saksubj.: komma (ngt) att sjunka l. minskas o. d.; använt bl. för att beteckna en minskning som avser ngt mer l. mindre abstrakt, dels (företrädesvis) med abstrakt obj., dels i utvidgad anv., med obj. betecknande ett konkret föremål (jfr a, b, c); jfr NED, adv. 8 b. Nedsätta priset på en vara. Köpa ngt till nedsatt pris. Nedsatt porto. Diskontot har kraftigt nedsatts. Regeringen hade under kriget nedsatt anslagen till universiteten. En nedsättning av skattebördan har utlovats av finansministern. Bevilja en elev nedsättning i terminsavgiften. Klorföreningar värka nedsättande på potatisens stärkelsehalt. Nedsatt syn(förmåga), synskärpa, hörsel(förmåga). Chydenius 154 (1765). PH 9: 319 (1770). 1816 .. beslöts att Landtvärnet skulle bibehållas, men nedsättas till 8,968 man. Palmblad Norige 213 (1846). Konkurrensen har nedsatt arbetslönen till det lägsta möjliga. Agardh (o. Ljungberg) II. 1: 187 (1854). Nedsättning af skeppets fart. Frykholm Ångm. 258 (1881). Ett .. medel att nedsätta nervretligheten är bromkalium. Helsov. 1893, s. 93. En tillsats av krom ökar i hög grad ståls hårdhet, men nedsätter dess smidbarhet och svetsbarhet. Arrhenius Kem. 85 (1919). Beslut om nedsättning av aktiekapitalet .. kan fattas endast av bolagsstämma. SFS 1924, s. 81. — jfr FEBER-NEDSÄTTANDE samt ANSLAGS-, DISKONTO-, FRAKT-, HÖRSEL-, LÖNE-, PORTO-, PRIS-, RÄNTE-, SKATTE-, TULL-NEDSÄTTNING m. fl. — särsk.
a) sänka priset på (ngt). G1R 17: 172 (1545). Sockret sjunker .. med 8 öre pr kg. för alla sorter utom paketerat som nedsättes med 10 öre. SvD(A) 1927, nr 280, s. 4.
b) åsätta (ngt) lägre värde.
α) (i fackspr.) med avs. på mynt, myntsort; äv.: devalvera. G1R 1: 205 (1524). Som .. R(iks-)dalern på 6 m(ar)k är nedersatt vorden, så (osv.). RP 3: 260 (1633). Hwilcken summa är till mig lefwereradt i 14 d(ale)r 14 öra 20 p(änninga)r i silfwerpänningar, i nedsatta mynteteckn â 2 öra stycket 29 d(ale)r 15 öra. VGR 1720, Verif. s. 79. I Nya Zeeland .. beslöt (man) .. att nedsätta sitt pund till samma kurs som gällde för Australien. Cassel TeorSocEkon. 490 (1934).
β) i fråga om taxering av en fastighets o. d. värde. VDAkt. 1783, nr 531. Enär hon .., ehuru hon godkänt hemmantalet såsom delningsgrund .., likväl icke medgifvit, att hennes hemman nedsattes till 5/24 mtl. 1NJA 1874, s. 43.
c) med saksubj., med avs. på ngns krafter o. d.: minska, försvaga, försämra; äv. i utvidgad anv., med avs. på person l. ngns hälsotillstånd, särsk. i p. pf.: vars krafter äro nedsatta, matt, svag resp.: som utmärkes av nedsatta krafter l. matthet o. d.; äv. bildl., om rike o. d.; jfr 23 (d). Tholander Ordl. (c. 1875). Personer, som af ansträngningar eller sjukdomar blifvit nedsatta till kropp eller själ. NF 2: 739 (1877). Kronprinsessans krafter äro ännu ganska nedsatta. VL 1894, nr 28, s. 2. Landet var då i hög grad nedsatt och utarmadt genom en af de svåraste missväxtperioder, som förekommit i vår nyare historia. Odhner G3 2: 162 (1896). Vuxna individer, hvilkas allmäntillstånd ej är nedsatt. LbKir. 1: 432 (1920). jfr KRAFT-NEDSÄTTNING.
22) sänka (betyg); jfr NED, adv. 8 a. Pojken hade nedsatt sedebetyg. BerRevElLärov. 1843, s. 125. Swensson Willén 162 (1937). — jfr BETYGS-NEDSÄTTNING.
23) (numera bl. tillf.) sänka (ngt) till ett lägre plan l. en lägre nivå o. d.; förvandla (ngt) till ngt som representerar en försämring i ett l. annat avseende, som har lägre värde l. är av lägre klass o. d. (särsk. i uttr. nedsätta ngt till ngt); äv. med saksubj.; jfr NED, adv. 8 c. Kellgren 3: 274 (c. 1780). Staten (får icke) nedsätta de kyrkliga samfunden till blotta polisanstalter. Samtiden 1874, s. 354. Nedsatt rang. 3SAH 6: 63 (1891). Warburg Rydbg 1: 563 (1900). — särsk.
a) med avs. på person: flytta ned (ngn) till lägre rang l. klass l. ge (ngn) sämre ställning o. d.; stundom: degradera; äv. i uttr. nedsätta ngn till ngt. Thet är stoor neesa wara högdt vpkommen och bliffua for sin odygd skul nidher satt. OPetri Kr. 62 (c. 1540). En stor hop .. Officerare, hvilka .. blefvo degraderade, så at ock Öfverstar nedsattes til Fendricks beställningar. Kempe FabritiiL 91 (1762). (K. XI) har icke nedsatt den (dvs. adeln) till en onyttig hofadel. SvH 6: 157 (1904).
b) (†) refl. o. (enst.) tr.: sänka sig ned l. nedlåta sig till att göra ngt som är under ens värdighet resp. komma (ngn) att sänka sig ned osv. Hertzberg Päivärinta 3: 186 (1886; refl.). Jag vill inte nedsätta fru friherrinnan till att höra på, vad man allt säger om den där saken. Edgren Lyck. 167 (1887). Boileau .. förbittrades öfver att en akademist nedsatte sig med att utgifva något dylikt (dvs. sagor). Bergström LittNat. 245 (1889).
c) åstadkomma att (ngn l. ngt) sjunker i anseende; jfr 21 b, 24. Vissa författare, som .. med en myndig ton upphäfva sig till lagstiftare, .. skulle i mera upplysta länder aldrig blifvit lästa, eller, om de blifvit lästa, snart nedsatte till sitt rätta värde. Rosenstein 2: 335 (1789). Den misstager sig .., som i dessa yttranden tror sig finna en föresatts att nedsätta något gagneligt yrke under dess rätta värde. LBÄ 19—20: 42 (1799).
d) allmännare (delvis med anslutning till 21): försämra, försvaga, förklena; stundom närmande sig bet.: förminska. Sÿnes Gudz ähra mer här igenom befrämiat än nedersatt warda. VDAkt. 1655, nr 258. Konungamaktens nedsättande till en tom skuggbild. Malmström Hist. 6: 137 (1877). Genom vispgräddens tillkomst (i den grönfärgade äggmassan) nedsättes färgen till svagt grön. Grafström Kond. 151 (1892). (†) En nedsättning i klimatet. BotN 1889, s. 198.
24) gm kritik, klander, förtal o. d. (söka) förringa ngns l. ngts anseende l. värde o. d., förklena; äv. med saksubj. (betecknande ngt klandervärt o. d.): föranleda l. medföra att ngns l. ngts anseende osv. förringas, dra ned ngn; jfr 23 c, ävensom NED, adv. 8 c.
a) i uttr. nedsätta ngn l. ngt. Vi vilja visst aldrig nedsätta Adlerbeth, blott tillerkänna Voss sitt förtjänta företräde. BrefNSkolH 183 (1810); jfr 23 c. Än sökte Jesu fiender att förringa Hans under, .. än sökte de att nedsätta Hans lära, såsom vore den endast tjenande till att dermed förvända folket. Schartau UtkPred. 1: 239 (1821). Man har misstänkt, att den verkliga orsaken till en så grof försumlighet var en hemlig önskan, som Lewenhaupts fiender hyste, att skada Lewenhaupt och nedsätta honom hos konungen. SKN 1841, s. 133. Det otillbörliga i Bürgers husliga lif äfvensom det vårdslösa sätt, hvarpå han skötte sitt domareämbete, nedsatte honom i alla rättänkandes ögon. NF 2: 1382 (1878). Få författare hafva i så hög grad som Kielland sökt att nedsätta sitt eget land. PT 1881, nr 248 A, s. 3. Heckscher EoH 35 (1922).
b) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som förringar ngns l. ngts anseende l. värde, som drar ned ngn l. ngt; äv.: pejorativ. Rydberg Ath. 245 (1866). Också Norges och Islands fornspråk hafva en ansenlig mängd nedsättande ord på -a. 3SAH 6: 329 (1891). Jag .. (har) varit .. ytterligt ömtålig för allt, som kunde anses komprometterande eller i någon mån nedsättande för mitt personliga anseende. De Geer Minn. 1: 25 (1892).
25) folklor. gm vissa åtgärder försätta (ngn) i visst magiskt, i ett l. annat avseende hinderligt tillstånd, t. ex. innebärande hinder att bli gift l. medförande otur vid jakt l. fiske o. d. Drengssens trugsell (dvs. hot) är till min dotter att derest hon icke will med honom bygga ächtenskap skall han nedsettia henne, att hon seent aldrig skall blifwa gifft. VDAkt. 1704, nr 293. Wigström Folkd. 2: 410 (1881).
26) (†) stilla, lugna; äv. refl., med saksubj.: stilla l. lugna sig. Om iagh icke nedhsatte och töste (dvs. tystade) mijn siäl, .. så (osv.). LPetri Psalt. 131: 2 (1560). Sedan sårgen hafwer sigh nedersat. Sylvius Mornay 200 (1674).
27) (†) försumma l. uraktlåta l. avbryta l. inställa (visst göromål, viss värksamhet); försumma att vidarebefordra (brev, bud o. d.); åsidosätta l. uraktlåta att följa (förordning); jfr NEDLÄGGA 2 b, 22, ävensom NED, adv. 10. OxBr. 12: 209 (1621). Nedsättia mijna påbegynta Studier. VDAkt. 1678, nr 15. Gudztienstens nedhsättiandhe. Därs. 1689, nr 1139. Undsäyande (dvs. hotande) klåckarenar medh tilbörlig plicht, som sådane angelägne bref nedersättia. Därs. 1708, nr 240.
(21) -FÖRMÅN~20, äv. ~02. bestående i rätt att erhålla ngt (t. ex. biljett) till nedsatt pris. SFS 1921, s. 1827. —
2) (†) till 24: person som uttalar sig nedsättande om ngn l. ngt, förtalare. Atterbom Minnest. 1: 207 (1847). MedArch. III. 6: 2 (1867).
Spalt N 399 band 18, 1947