Publicerad 1947 | Lämna synpunkter |
NONPAREIL noŋ1paräj4 l. NONPAREILLE -äj4, äv. med fr. uttal, l. NONPARELJ -äl4j r. l. f. (l. m.); best. -en; pl. (i bet. 1, †) -er (KlädkamRSthm 1666, s. 196, BoupptSthm 1685, s. 11 b (1678)).
1) (†) ett slags mycket smala band l. galoner; äv. om enskilt (stycke) dylikt band. KlädkamRSthm 1650 Fransk., s. 193. 18 St. Coleurde nopareller. BoupptSthm 1685, s. 11 b (1678). 2NF (1913).
2) boktr. halvcicero. Täubel Boktr. 1: 172 (1823). Nonpareil antages först blifvit skuren af Garamond omkring 1560. Hasselquist Boktr. 150 (1905). (Han) skrev .. bokstäverna så små som nonpareljen i sin psalmbok. Blomberg Överg. 17 (1915).
3) (numera föga br.) ett slags små franska äpplen; förr äv.: grågylling. Andersson (1845). Eneroth Pom. 2: 126 (1866; om grågylling). Vising (1936; under nonpareil). — Anm. Enstaka förekommer ordet i uttr. en nonpareil av ngt, om ngn som icke har sin like i fråga om ngt. Om jag genom Guds underbara försyn skulle stöta på en dygdig (människa), så måste den vara en öfversvinneligt stor non-pareil af moralitet. AGSilverstolpe Skald. 1: 106 (1801).
-STIL.
Spalt N 645 band 18, 1947