Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NONPAREIL noŋ1paräj4 l. NONPAREILLE -äj4, äv. med fr. uttal, l. NONPARELJ -äl4j r. l. f. (l. m.); best. -en; pl. (i bet. 1, †) -er (KlädkamRSthm 1666, s. 196, BoupptSthm 1685, s. 11 b (1678)).
Ordformer
(no- 1678. nom- 1650—1871. non- 1801 osv. -pareil 1801 osv. -pareille 1650 osv. -parelj 1873 osv. -parell(e) 1654—1678 (: nopareller, pl.). -parellie 1676. -parollen 1654)
Etymologi
[jfr t. nonpareille, nonpareil; av fr. nonpareille, f., sbst. o. adj., nonpareil, adj., makalös, enastående, av non (se NON-) o. pareil, liknande, av vulgärlat. pariculus, avledn. av lat. par, lika (jfr PARITET)]
1) (†) ett slags mycket smala band l. galoner; äv. om enskilt (stycke) dylikt band. KlädkamRSthm 1650 Fransk., s. 193. 18 St. Coleurde nopareller. BoupptSthm 1685, s. 11 b (1678). 2NF (1913).
2) boktr. halvcicero. Täubel Boktr. 1: 172 (1823). Nonpareil antages först blifvit skuren af Garamond omkring 1560. Hasselquist Boktr. 150 (1905). (Han) skrev .. bokstäverna så små som nonpareljen i sin psalmbok. Blomberg Överg. 17 (1915).
3) (numera föga br.) ett slags små franska äpplen; förr äv.: grågylling. Andersson (1845). Eneroth Pom. 2: 126 (1866; om grågylling). Vising (1936; under nonpareil). — Anm. Enstaka förekommer ordet i uttr. en nonpareil av ngt, om ngn som icke har sin like i fråga om ngt. Om jag genom Guds underbara försyn skulle stöta på en dygdig (människa), så måste den vara en öfversvinneligt stor non-pareil af moralitet. AGSilverstolpe Skald. 1: 106 (1801).
Ssgr (till 2, mera tillf.): NONPAREIL-FYRKANT~02, äv. ~20. jfr fyrkant II 1 b γ. NordBoktrK 1905, s. 5. —
-STIL.

 

Spalt N 645 band 18, 1947

Webbansvarig