Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NUMERÖS, adj. -are.
Ordformer
(numer- 1731—1904. nummer- 1824—1847. -eus 1731 (: numereusare). -ös 1818—1904)
Etymologi
[jfr t. numerös; liksom eng. numerous, fr. nombreux, ytterst av lat. numerosus, talrik, rytmisk, välljudande; till numerus (se NUMERUS)]
(†)
1) talrik; som förekommer l. är församlad o. d. i (stort) antal. (Greve David Frölich yrkar att religionsfrågan får vila) till des Ridderhuset blifver numereusare. 2RARP 6: 89 (1731). Ekbohrn (1904).
2) om stil, period(byggnad), vers o. d.: (rytmiskt) väluppbyggd, behagligt o. konstnärligt formad, välljudande. SvLitTidn. 1818, sp. 691. (Haqvin Spegel sökte som predikant) att genom ett varmare, mera numeröst föredrag bryta den gamla, tunga scholastiska spetsfundigheten. Hammarsköld SvVitt. 1: 162 (1818). Prof. Roséns programmer .. utmärka sig .. genom en numerös, .. klangrik diction. BL 12: 210 (1846). Ekbohrn (1904).

 

Spalt N 766 band 18, 1947

Webbansvarig