Publicerad 1948   Lämna synpunkter
NÄRKES- nær3kes~, förr äv. NÄRKE-.
Ordformer
(neri(c)ke- (-che-) 1562 (: Nericke knnechter)—1901 (: nerikesbarn). näricke- (-iche-) 1562 (: Näricke knechterne)—1635 (se -tunna). närkes- 1807 (: Närkesbo) osv.)
Etymologi
[ssgsform till landskapsnamnet NÄRKE. — Jfr NÄRIKE]
i ssgr: i l. från Närke, närkisk, närkes-.
Ssgr: A (†): NÄRKE-FÄNNIKA, -KNEKT, se B.
B: NÄRKES-BARN. särsk. (i sht i vitter stil): person härstammande från Närke, närking. (Sander) var en allmogetelning, och därtill ett nerikesbarn. 3SAH 16: 14 (1901). —
-BO, m.||ig. invånare i Närke. Sahlstedt (1773). —
-DIALEKT. VetAH 1855—56, s. 92. —
-FÄNNIKA. (närke-) (förr) jfr fännika 2. ArkliR 1560, avd. 3 (1563). —
-KNEKT. (närke-) (förr) jfr knekt 2 a. ArkliR 1560, avd. 3 (1562). —
-TUNNA, f. (förr) i Närke använt rymdmått. 5 Västgotiske skepper göra een Uplandz och Näriches tonna. RP 5: 358 (1635).

 

Spalt N 1100 band 18, 1948

Webbansvarig