| Publicerad 1948 | Lämna synpunkter |
NÄRVARELSE nä3r~va2relse l. næ3r~, r. l. f.; best. -en; pl. -er (†, Bergius Småsak. 8: 5 (1757), Murberg FörslSAOB (1793)).
1) (†) nära belägenhet, närhet. Sam[m]a vthiorder hafua warit förbytte j fordom tijd, för näruarilsen skull, af them som j Säby och slätha bott hafua. GullbgDomb. 23/5 1617.
2) (numera bl. i vitter stil, arkaiserande, mera tillf.) = NÄRVARO 1; särsk. i uttr. (ut)i ngns närvarelse, i ngns närvaro; jfr 3. JönkTb. 113 (1526). (Trots vördnaden för G. III:s minne) torde närvarelsen vid den instundande sorgliga högtidligheten likväl blifva för mig omöjlig. Leopold (1813) i MoB 10: 95. Skrån (1622 för hattmakare) är .. underskriven .. uti rådets närvarelse. Ambrosiani SvSkråämb. 36 (1920). — särsk.
a) (i religiöst spr.) = NÄRVARO 1 b; äv. med mer l. mindre tydlig anslutning till 3 l. 4; jfr 4 slutet. LPetri 1Post. E 6 b (1555). Regera och befrämia så thetta wårt H. Kyrckioarbete och saligha handlingar medh tijn wälsignelse och nådhe, genom then helghe Andes krafftige närwarelse och vplysning. Phrygius HimLif. 8 (1615). At Calvinianerne .. förneka Christi allestädes närwarelse på sin Mandoms wägnar. HC11H 8: 177 (1693; möjl. att uppfatta ss. ssg). Har du i bönen, i ordet och nattvarden erfarit Jesu ljufliga närvarelse. Emanuelsson 1PredHögm. 1: 438 (1865); jfr 4 slutet. Som hade hon för första gången fått smaka Guds närvarelse i sitt innersta. Olsson KvinnNåd. 33 (1919). jfr ALL-, ALLESTÄDES-NÄRVARELSE. särsk. (†) konkretare, i pl., om tillfällen av gudomlig närvaro. Jag kände henne intet, men jag märkte hos mig en vördnad och glädje, som Gudomeliga närvarelser endast kunna förorsaka. Bergius Småsak. 8: 5 (1757).
b) (†) övergående i bet.: åsyn, utseende. Om Priamo förmäla Poëterna, at hans blotta närwarelse, eller herligha anseende war Konungarijket allena wärdigt. Schroderus Albert. 1: 54 (1638). jfr: (Lat.) Os .. (sv.) Ansikte, åskodelse, närwarelse. Linc. Eee 2 b (1640).
3) (†) = NÄRVARO 2; ofta svårt att skilja från 2. RA I. 3: 152 (1593). Efter K. M:tz etc. närvarelse her i riket på thenne tidh synnerligen och storligen behöfves. Därs. 897 (1597). Jag har aldrig tyckt om den herrens närwarelse hos oss. Hermelin BrBarck 161 (1708). Det är väl troligt, at konungens oppstigande på thronen, ifall jag då ännu lefver, torde åter göra min närvarelse här i Stockholm oundviklig. Leopold (SVS) II. 2: 136 (1793). BL 7: 90 (1841). — särsk.
a) ngns förekomst l. liv här på jorden, jordisk tillvaro l. existens; särsk. om Kristi jordiska tillvaro; äv. pregnant. (Apostlarna) voro .. äfven under Jesu synliga närvarelse handlande personer. Melin JesuL 1: 23 (1842). När din synbara närvarelse upphört och du sjelf (dvs. Kristus) ingått i evigheten. Wikner Tank. 8 (1872). jfr: När wår Herre Christus sadhe om sigh, Migh hafwen j icke allestädhes, dhå talede wår Herre om sin lekamens närwarelse. Carl IX Bew. B 4 a (1604). särsk. konkretare, övergående i bet.: (Kristi) jordisk(a) lekamen. (Biskop Eutyches’) slipprige Bekännelse .. Jagh bekänner hans (dvs. Kristi) Närwarelse wara giord aff Kött, vtaff then helge Jungfrunes Kött, och hafwer fullkomligen antagit en Lekamen för wår Saligheet skull. Schroderus Os. 1: 755 (1635).
b) = NÄRVARO 2 slutet. Här sitter jag hela tiden allena, fast du vet, at din närvarelse är mit halfva lif. Dalin Arg. 1: 112 (1733, 1754). Lidner (SVS) 3: 350 (c. 1785).
4) (†) = NÄRVARO 3. Carolstadius Pest. B 2 a (1620). Nickelns närvarelse skönjes af solutionens färg. VetAH 1780, s. 285. JernkA 1828, Bih. s. 1. Detta samvetsljus är en närvarelse af Christusljuset i menskligheten. Rudin 1Evigh. 1: 322 (1872, 1878). — särsk. = NÄRVARO 3 a. (Kristi) Lekamens och Blodz närwarelse j Nattuarden. LPetri DialNattw. C 5 b (1562). KOF II. 2: 85 (c. 1655). Schulthess (1885).
Spalt N 1122 band 18, 1948