| Publicerad 1949 | Lämna synpunkter |
OBSERVATION ob1särvaʃω4n l. op1-, l. -sær- l. -ser-, äv. -atʃ-, l. 0104, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) observerande, iakttagande; vad som utrönes l. erhålles som resultat, då ngn observerar l. iakttager l. lägger märke till ngt, iakttagelse; numera i sht om iakttagande l. iakttagelse av ngt konkret l. för synen (äv. hörseln; jfr e) förnimbart; särsk. i sådana uttr. som ställa l. hålla l. ha ngn l. ngt (äv. stå l. komma) under observation, för att beteckna att ngn övervakar l. bevakar ngn l. ngt för att konstatera vad han gör resp. hur det förhåller sig l. vad som sker ngnstädes o. d.; förr äv. i uttr. taga ngt i observation, göra iakttagelser l. undersökningar rörande ngt. Han gjorde sina (små) observationer om förhållandet mellan syskonen. Kriminalpolisen har gjort vissa betydelsefulla observationer på brottsplatsen. Då skall han sådane (dvs. fornminnen) uthj noga observation taga. Schück VittA 1: 254 (i handl. fr. 1665). Kärleken förkväfde .. icke helt min förmåga af observation. Hillman Palacio Valdés DJulR 76 (1912). Provinsen Algarve .. från vilken han kunde ha .. den afrikanska kusten under observation. Grimberg VärldH 8: 97 (1938). — jfr DETALJ-, SJÄLV-OBSERVATION m. fl. — särsk.
a) (i sht i fackspr.) om iakttagande som man utför i avsikt att söka klarlägga en naturföreteelses o. d. väsen l. egenskaper l. orsak l. uppkomst o. d.; äv. om iakttagelse som ngn gör, då han på detta sätt systematiskt observerar ngt; ofta motsatt: experiment; i sht förr stundom närmande sig bet.: upptäckt; i sht i pl. Astronomiska, meteorologiska observationer. CivInstr. 284 (1688). Murberg FörslSAOB Bih. (1791; om upptäckt). Man gör en observation, då man noggrannt iakttager ett fenomen, sådant som naturen sjelf, utan vårt åtgörande, erbjuder oss det. Fock 1Fys. 2 (1853). SvD(A) 1945, nr 229, s. 24. jfr BAROMETER-, DISTANS-, KRONOMETER-, LATITUDS-, LONGITUDS-, MOLNIGHETS-, MORGON-, TERMOMETER-, VATTENSTÅNDS-OBSERVATION m. fl. särsk. (†) konkretare, närmande sig bet.: redogörelse för naturvetenskaplig(a) iakttagelse(r) o. d. Att ingen varder til Ledamot intagen, som icke förut gifvit til Academien någon observation. VetAP 1: 117 (1739). Linné Bref I. 4: 125 (1750).
b) sjöt. om (handlingen att utföra) mätningar o. beräkningar för att fastställa ett fartygs position o. kurs o. d. Observationer äro antingen lodningar och peilingar af hukar och högder, eller himmels observationer. Dalman 41 (1765). SvFl. 1940, s. 147. jfr AMPLITUDS-, DEVIATIONS-, SEXTANT-OBSERVATION m. fl.
c) med. iakttagande l. iakttagelse som utföres l. göres (av läkare o. d.) rörande en patients o. d. hälsotillstånd l. en sjukdoms beskaffenhet l. förlopp o. d.; särsk. i sådana uttr. som läggas in l. ligga (på sjukhus) för observation, stå under observation. Westerdahl Häls. 345 (1764). Det var något med magen, Moberg låg för observation så länge. Siwertz JoDr. 99 (1928). särsk. (†) konkretare, närmande sig bet.: redogörelse för medicinsk(a) iakttagelse(r). Doctor Darelius har författat .. Observationer öfwer alla .. siukdomar (på lasarettet). PH 8: 24 (1762).
d) (i fackspr.) ett slags karantän, i sht för personer (äv. gods o. d.) som anlända till en hamn ombord på ett fartyg vilket är (l. misstänkes vara) infekterat med vissa sjukdomar, särsk. kolera l. pest. Munthe Nap. 43 (1885). SFS 1908, nr 80, s. 16.
e) mil. handlingen l. värksamheten att observera fiendens förehavanden l. egna truppers rörelser l. värkan av egen eld o. d.; särsk.: den del av underrättelsetjänsten som består i direkt iakttagande (av fiendens förehavanden osv.) med syn o. hörsel (från den egna grupperingsterrängen); iakttagelse gjord vid dylik värksamhet. Tingsten FormTakt. 54 (1889). Observation utföres — förutom av spaningstrupp — av i infanteriets och kavalleriets staber ingående observationspersonal (osv.). FältreglArm. 1937, s. 51. SoldatinstrInf. 1946, s. 301.
f) (†) närmande sig bet.: av erfarenheten bestyrkt iakttagelse (l. faktum), erfarenhet (byggd på riktiga iakttagelser). Vthaff observation håller man så före, at en waanskapad Menniskia, skal och wara aff en ond natur. Grubb 478 (1665). Dhet håls för en långligh observation, at en starck brusande storm sällan affgår, medh mindre han rijfwer vpp rägn. Dens. 782.
2) (numera knappast br.) påpekande, anmärkning (se d. o. 2); uttalande, yttrande; vad ngn har att andraga; förr äv.: reflexion (jfr 1). I motte komma fram med alla edra observationer. Rudbeck Bref 197 (1684; möjl. till 3). Jag (vill) .. allenast några få observationer framställa. Stridsberg Åkerbr. 11 (1727). (Dagboken) är ganska märkvärdig och innehåller många curiösa observationer. Sahlstedt TuppSag. 26 (1759). Jag tillåter mig att här göra en observation. Östergren (1933; möjl. till 3). — särsk. (†): förklaring l. upplysning till en skrift l. text o. d., kommentar; jfr ANMÄRKNING 2 b. Alla observationer, som tiena till (den latinske) auctorns förklaringar, .. skola skie tydeligen och kort. Skolordn. XXIV (1778).
3) (numera knappast br.; jfr dock slutet) kritisk l. för ngn oförmånlig iakttagelse l. anmärkning; klandrande anmärkning; äv.: invändning. Regeringen hade ther öfver någre observationer, som synes nödige vara att skola förbättras. RP 8: 515 (1641). SvKyrkH 5: 23 (1689). — särsk. († utom i vissa ssgr) i sht jur. o. kam. av ämbetsman l. myndighet o. d. (för rättelse l. gottgörelse) gjort påpekande av misstag l. oegentlighet i en viss tjänstemans (särsk. redogörares) l. ett visst värks fullgörande av sitt åliggande; erinran; jfr ANMÄRKNING 3 a; äv.: av ämbetsman l. myndighet gjort påpekande av felaktighet i enskild persons deklaration l. av skuld o. d. vari dylik person häftar till det allmänna o. d. (jfr 2); äv. i sådana uttr. som författa observationer (över ngt), göra skriftliga påpekanden av dylik art (mot ngt). HovförtärSthm 1655 (1663). Observationer författade öfver 1735 åhrs inkomne Vexiö Domkyrckio Räkning. VDAkt. 1737, nr 57. Botin Hem. 2: 191 (1756). PH 8: 44 (1764). särsk.
a) i vissa uttr.
α) göra observationer på l. ha observationer mot ngn l. ngt, rikta anmärkningar av ifrågavarande art mot ngn l. ngt. Om Capellanen hade hafft någon Observation emot mig. VDAkt. 1711, nr 156. Dee observationer, som här i Stockholm äre giorde på dem, som sin egendomb förringa angifwit. 2BorgP 239 (1714). Osbeck Lah. 173 (1796).
β) i sådana uttr. som få en observation på sig, bli utsatt för en anmärkning av ifrågavarande art. AntecknSaml. 269 (1691). 2RARP 3: 203 (1723).
γ) inlösa observation(er) med betalning, gottgöra observationer, erlägga vad man enl. anmärkningar av ifrågavarande art är skyldig det allmänna. VDAkt. 1724, nr 531 (1721). En Handlande .. (är) förbunden, att godtgöra Observationer i hvad för ringa beräknad Tull. DA 1771, nr 10, s. 3 (1769).
b) närmande sig bet.: av myndighet värkställd undersökning (av enskild persons deklarations- l. förmögenhetsförhållanden). 1BorgP 247 (1714; i fråga om deklarant).
c) närmande sig bet.: fordran i pänningar som statlig myndighet (efter vidtagen revision l. undersökning) utkräver av ngn; utkrävande av dylik fordran. Kongl. Maij.t hafver .. befrijat Academien för de observationer som .. äro gjorde. ASScF 3: 681 (1684; jfr a α). Rusthållarne (beklaga), at de äro graverade med observationer ifrån upbrottscassarevisionscontoiret. 2RA 3: 1380 (1734). Cavallin Herdam. 3: 180 (i handl. fr. 1751).
4) (†) vad ngn (i sin ämbetsutövning o. d.) har att iakttaga l. göra l. rätta sig efter; jfr IAKTTAGELSE 2 slutet. Öfwerstens ämbetes obserwationer äre i synnerheet, 1. at han .. honom uthdehlte ordres .. effter mögeligheten rätt exequerar. Söderman ExBook 192 (1679; möjl. ssg).
1) med. inrättning l. avdelning vid sjukhus o. d. där observation (se d. o. 1 c) utföres. Neander Tuberk. 131 (1928).
2) (i fackspr.) anstalt för observation av personer m. m. som kunna misstänkas vara kolera- l. pestsmittade; jfr observation 1 d. PT 1892, nr 248, s. 1. —
-ARMÉ. (om ä. förh.) mil. eg.: armé som observerar (fienden); armé- l. truppstyrka avdelad att hålla känning med fienden l. att bevaka ett visst avsnitt l. område o. dyl. l. förlagd till en hotad l. osäker gräns (för att skydda neutraliteten) l. sammandragen för att användas ss. påtryckningsmedel. Höpken 2: 267 (1754). Almquist VärldH 6: 309 (1929). särsk. om armé l. truppstyrka som är avdelad att skydda en belägringsarmé för anfall från fientlig ytterstyrka l. undsättningsarmé o. d. Richardson Krigsv. 2: 148 (1741). Sylvan Vial 2: 49 (1863). —
-AVDELNING~020. särsk.
a) med. avdelning (på sjukhus o. d.) där observation (se d. o. 1 c) utföres. BtRiksdP 1893, I. 2: nr 17, s. 5.
-BALLONG. ballong varifrån l. varmed observationer utföras; i sht mil. till 1 e. Knöppel Barb. 108 (1916). —
-BLOCKAD. (om ä. förh.) sjömil. blockad (se d. o. 2) av (i hamn liggande) fientliga sjöstridskrafter o. d. som utfördes gm bevakning med lätta enheter, under det att huvudkrafterna höllos i beredskap (i en närbelägen hamn); jfr -eskader. TSjöv. 1904, s. 71. KrigVAH 1922, s. 8. —
-BOK; pl. -böcker.
1) (i fackspr.) till 1 a: bok vari anteckningar o. d. göras om (naturvetenskapliga) observationer, observationsjournal. Finland 191 (1893). SvGeogrÅb. 1930, s. 216.
-ESKADER. (om ä. förh.) sjömil. eskader l. flottavdelning som hade till uppgift att utföra bevakning o. d. (av en kust l. i ett farvatten o. d.); jfr -flotta. GT 1788, nr 56, s. 1. VFl. 1912, s. 112 (om ä. förh.). —
-FLOTTA, r. l. f. (om ä. förh.) sjömil. jfr -eskader. GT 1788, nr 43, s. 2. SP 1792, nr 149, s. 3. —
-FÖNSTER. (i fackspr.) i vägg på kärl som användes vid experiment l. tekniska processer o. d.: fönster l. glasförsedd öppning o. d. varigenom observationer kunna utföras. TT 1895, K. s. 76. —
(3 slutet) -FÖRKLARING. (†) kam. förklaring (som ngn avger) i anledning av revisionsanmärkning o. d. GenMRulla 1687, s. 6. LReg. 468 (1688). —
-JOURNAL.
1) sjömil. till 1: av chef på fartyg (l. kustfästning o. d.) förd liggare vari antecknas fortlöpande iakttagelser över fartygets (resp. fästningens osv.) egenskaper, brister som behöva avhjälpas o. d. SjöreglÖrlFl. 1785, § 99.
2) till 1 a: journal förd över naturvetenskapliga (i sht astronomiska o. meteorologiska) observationer. ASScF 10: 314 (1872, 1875). —
(1 d) -KARANTÄN. (i fackspr.) (plats l. anstalt avsedd för) observation (se d. o. 1 d). VetAH 1818, s. 46. —
-KLASS. pedag. vid vissa folkskolor: undervisningsavdelning för (observation av) psykiskt defekta o. svårhanterliga barn; jfr hjälp-klass, psykopat-klass. Palmborg SvårhBarn 177 (1935). —
a) motsv. -armé slutet. En .. observations-kår .. till de belägrande truppernas skydd. NF 1: 1469 (1876).
d) (†) bildl. Grammaticalisk Observations Corps öfwer .. (elevernas) stilar. VDAkt. 1781, nr 588. Strindberg Hafsb. 33 (1890). —
(1 d) -LÄKARE. (i fackspr.) läkare vid observationsanstalt (se d. o. 2) l. observationsplats (se d. o. b). PT 1892, nr 248, s. 1. —
(1 e) -MANSKAP~02, äv. ~20. mil. utbildat l. avdelat för observationstjänst; särsk. om dylikt manskap som enl. organisationsplan tillhör vissa staber; jfr observatör 2. ExInf. 1927, s. 176. —
-MATERIAL. (i fackspr.) material (se d. o. 1 d) insamlat vid l. gm observationer; äv. om ngt som utgör föremål för observation. Rubenson Meteor. 58 (1880). —
-MEDEL, n.
2) (om ä. förh.) kam. o. hist. till 3 slutet; i pl.: pänningmedel som utkrävts (o. influtit till statskassan) efter revisionsanmärkningar (i sht från kammarrevisionen). Arnell Stadsl. 110 (1730; efter handl. fr. 1695). Commissarien (i kammarrevisionen), som njuter Procent af Observationsmedlen. CivInstr. 229 (1799). SvRiksd. II. 13: 138 (1934; om förh. 1809—1810). —
-MINA. (†) sjömil. för försvar av kustfästning l. hamn o. d. utlagd mina som gm ledningar från land kan bringas att detonera, då ett fientligt fartyg observeras passera minan, syftmina; motsatt: stötmina. Busch Fästn. 43 (1880). VFl. 1906, s. 92. —
(1 a) -NÄT. i sht meteor. om sammanfattningen av ett antal över ett (större) område utspridda observationsorter, stationsnät. Rubenson Meteor. 104 (1880). —
(1 e) -OFFICER. sjömil. officer med uppgift att utföra l. leda observation (av fartygsartilleriets värkan o. d.). VFl. 1911, s. 83. —
(1 e) -OMRÅDE~020. mil. område i terrängen mot vilket observation skall ordnas l. utföras. ArtillRegl. 1940, 2: 7. —
(1 a) -ORT. (i fackspr.) ort l. plats där observationer utföras l. där en viss observation utförts. Frey 1849, s. 255. —
(1 e) -PATRULL. mil. patrull som har till uppgift att utföra observationstjänst; förr särsk. om dylik patrull som organisatoriskt ingick i vissa staber (t. ex. vid kompani). KrigVAH 1921, s. 76. —
-PAVILJONG. paviljong l. mindre byggnad för observation; särsk.
c) mil. till 1 e; särsk. om plats (i terrängen) där observations- o. eldledningspersonal vid artilleriet utför observation resp. eldledning. KrigVAH 1885, s. 214. ArtillRegl. 1940, 2: 6 (: oplats). —
-POST, sbst.1
1) till 1: plats från vilken ngn kan utföra observationer l. göra iakttagelser l. överblicka ngt (äv. vad som tilldrar sig i samhället l. kulturlivet o. d.). SydsvD 1870, nr 113, s. 2.
2) mil. till 1 e; om en l. två enskilda soldater (äv. en mindre avdelning) med uppgift att utföra observation från en bestämd punkt i terrängen. KrigVAH 1808, s. 139. särsk. i utvidgad l. bildl. anv.; särsk. om diplomatisk beskickning o. d. ss. ett organ att följa vad som sker i ett främmande land; jfr 1. BtRiksdP 1899, 3Hufvudtit. s. 23. —
(3 slutet) -POST, sbst.2 (†) kam. anmärkningspost. HC11H 15: 154 (1697). Lands-höfdingen .. resolverar .. öfver hvar Observations-Post. PH 1: 793 (1729). —
(3 slutet) -PROCENT. (numera knappast br.) kam. anmärkningsprocent. CivInstr. 214 (1799). BtRiksdP 1939, 6: nr 7, s. 26. —
-RESA, r. l. f. (numera bl. tillf.) jfr forsknings-, reportage-, studie-, upptäckts-resa. En uptäckts- och observationsresa til Söderhafvet. PT 1791, nr 25, s. 2. AB 1865, nr 99, s. 4 (i fråga om reporter). —
(3 slutet) -RÄKNING. (†) kam. räkning utfärdad för indrivning av observationsmedel (se d. o. 2). (Sändebuden fingo) 1695 från Kammar-Collegium en dryg observations-räkning. BL 10: 221 (1844). BtRiksdP 1871, I. 1: nr 32, s. 9. —
(1 a) -SERIE. (i fackspr.) serie av (i samma syfte l. under samma betingelser o. d. utförda) observationer. Ehrenheim PVetA 1823, s. 16. —
-STALL. (om ä. förh.) veter. stall där djur som misstänktes vara behäftade med smittosam sjukdom uppställdes för observation; jfr observation 1 c, d; jfr -anstalt, -sjukhus. SFS 1892, nr 53, s. 3. —
(3 slutet) -TITEL. (†) i uttr. under observationstitel, för att beteckna att ett belopp i räkenskaper uppföres ss. influtet till följd av en revisionsanmärkning. Westee (1842). FångvStyrSkrifv. 19/10 1854. —
-TJÄNST. tjänst(göring) omfattande observation; särsk. mil. till 1 e: den gren av den militära underrättelsetjänsten som omfattar observation. 2NF 16: 1282 (1912). —
-UR, n. ur använt för tidtagning vid observationer; särsk. sjöt. till 1 b. Gynther Förf. 4: 299 (1854). —
(3 slutet) -VIS, adv. (†) i form av erinring(ar) l. revisionsanmärkning(ar) o. d. Man (har) sådant (dvs. vissa felaktigheter i räkenskaper) annoterat, och äganden observations-wis tilstält. HC11H 14: 201 (1693). —
(1 e) -ÖPPNING. mil. på stridsvagn: springa l. öppning för observation. SoldatinstrInf. 1944, s. 12. —
-ÖVNING.
Spalt O 121 band 18, 1949