Publicerad 1949   Lämna synpunkter
OCKULTIST -is4t, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. okkultist, eng. occultist, fr. occultiste; till OCKULTISM]
person som sysslar med de ockulta fenomenen l. är anhängare av ockultismen. Pfeiff Sinnett DoldV 14 (1887). Mortensen Strindbg 41 (1931). Ockultisten berättar om förkrympta organ för andligt skådande. Andersson VarfBlom. 132 (1947).

 

Spalt O 195 band 18, 1949

Webbansvarig