Publicerad 1949 | Lämna synpunkter |
O- ssgr (forts.):
ODETERMINERAD, p. adj.
1) (i sht mat., numera bl. tillf.) om matematisk storhet l. linje o. d.: icke bestämd till storleken; obestämd; obegränsad; jfr determinera 1 a. Palmquist Alg. 1: 7 (1745). Lindelöf AnGeom. 4 (1864).
2) (†; se dock a, b) icke preciserad l. bestämd (med hänsyn till betydelsen l. innebörden l. omfånget l. storleken l. utseendet osv.), obestämd, oklar; tvetydig; vag; jfr determinera 3. Oelreich 873 (1755). En aldeles odeterminerad tid. AdP 1786, s. 201. Odeterminerade ordalag. VDAkt. 1793, nr 60. Nicander (1827) hos Ljunggren SmSkr. 3: 163. särsk.
a) (mindre br.) naturv. om naturföremål: icke bestämd (se bestämma, v.1 7 b), obestämd; jfr determinera 3 a. Odeterminerade växter. PHernquist (1758) hos Linné Bref I. 7: 75. Retzius FlVirg. 154 (1809).
b) (fullt br.) log. om begrepp l. omdöme o. d.: icke tydligt o. bestämt angiven (gm tilläggande av inskränkande kännetecken); obestämd; jfr determinera 3 b. Borelius Log. 22 (1863). Larsson Stud. 83 (1899).
Spalt O 207 band 18, 1949