Publicerad 1949   Lämna synpunkter
O- ssgr (forts.):
ODRÄKTIG. (†) anträffat bl. i uttr. göra odräktig, göra (ett hondjur) sterilt. Göra een Hynda odrächtig. Hildebrand MagNat. 141 (1650).
ODRÄNERAD, p. adj. om mark l. jord l. åker o. d.: icke dränerad; i sht förr äv. om byggnad: icke l. bl. i otillfredsställande grad försedd med avloppsledningar l. dyl. TT 1874, s. 56 (om stall). Sterner ÖlVäxtv. 115 (1926; om skogsmark).
ODRÄNKT, p. adj. särsk. (†) i uttr. lämna ngn odränkt, underlåta l. avstå från att dränka ngn. Borg Luther 2: 821 (1753).
ODRÄPT, förr äv. ODRÄPEN, p. adj. [fsv. odräpin] (numera bl. tillf.) som icke blivit dräpt; förr äv. i uttr. l. överbliva odräpt, för att beteckna att ngn (över)-lever. Tegel G1 1: 69 (1622). Skall här en Montague få odräpt gå. Hagberg Shaksp. 10: 163 (1850).
ODRÖGLIG, se odräglig.
ODRÖJANDE, p. adj. (†) som icke låter vänta på sig; som kommer snart. Odröyande bättring. PErici Musæus 4: 4 b (1582).
ODRÖJD, p. adj. (†) som man icke dröjer med att utföra. Gosselman Sjöm. 1: 152 (1839).
ODRÖJLIG, adj. (odrögeligh) [till dröja, v.] (†) = odröjande. Odrögeligh bättring. PErici Musæus 3: 109 b (1582).
ODRÖJSAM. (odröghsam) (†) = odröjande. Odröghsam bättring. PErici Musæus 3: 87 b (1582).
ODUBBLERAD, p. adj. (numera bl. tillf.) icke dubblerad; förr särsk. textil. motsv. dubblera 1 a α α’. Redgarn .. odubbleradt. SFS 1830, s. 922. AB 1845, nr 262, s. 2.
ODUGA, se odåga.

 

Spalt O 225 band 18, 1949

Webbansvarig