| Publicerad 1949 | Lämna synpunkter |
O- ssgr (forts.):
OFREDAD, p. adj.2 [till freda] (numera bl. tillf.) icke fredad; jfr freda 1. Murberg FörslSAOB (1791). särsk. (†) till freda 1 c, om jordområde o. d.: icke (tillfredsställande) skyddad medelst inhägnad l. gärdsgård. Murberg FörslSAOB (1791). (I bl. a. Sverige) är .. den grundsatsen snarare antagen, att (ägaren av) det ofredade bör bära frednings-skyldigheten (dvs. hålla stängsel). EconA 1808, mars s. 43. Anm. Ordet har anträffats hos Ekblad 267 (1764) ss. övers. av lat. impacatus. —
OFREDANDE, p. adj. [till freda 1 c] (†) om gärdsgård l. inhägnad o. d.: som (på grund av bristfälligheter o. d.) icke utgör skydd (mot åvärkan av kreatur o. d.). Alldeles Oduglige och Ofredande giärdesgårdar. VDAkt. 1720, nr 38.
Spalt O 323 band 18, 1949