| Publicerad 1950 | Lämna synpunkter |
OLYMPISK ωlym4pisk, adj.2
1) som har avseende på Olympia o. de tävlingsspel som där höllos under antiken. Westhius Vitt. 3 (1678). Den raska fålen .. / För en Olympisk vagn, som i sin fart försvinner. JGOxenstierna 2: 140 (1796, 1806). Sundén (1887). särsk.
a) [jfr lat. Olympia, n. pl., gr. Ὀλύμπια, n. pl.] i uttr. olympiska spel; i sht i best. form.
α) om de tävlingsspel som under antiken höllos i Olympia vart fjärde år till ära för Zevs. Möller 1: 1056 (1745). Grimberg VärldH 2: 215 (1927).
β) [jfr t. olympische spiele, eng. olympic games, fr. jeux olympiques] om de stora internationella idrottstävlingar som fr. o. m. 1896 i regel vart fjärde år hållas omväxlande på olika platser i världen. AB 1896, nr 78 A, s. 2. Vid olympiska spelen i Stockholm, 1912, lyckades svenskarna tillkämpa sig första rummet (bland nationerna). Flodström SvFolk 125 (1918).
b) bildl. l. oeg. Utmana de andra till en olympisk täflan i ”bouts rimés”. Sturzen-Becker 1: 2 (1861). LAHT 1892, s. 46 (om de allmänna svenska lantbruksmötena).
2) som har avseende på de nutida olympiska spelen (se 1 a β). Olympisk kommitté, för anordnande av olympiska spel. Olympiska segrare. NordIdrL 1906, s. 409. Olympiskt rekord. Olympiad. 1912, Red. 348 (1913). När den olympiska veckan inviges. BVT 1928, nr 10, s. 38. Den olympiske släggkastarsegraren .. Pat O’Callaghan. Upsala(A) 1930, nr 270, s. 6. särsk. (tillf. o. skämts.) oeg. Hilma var olympisk etta i golvskurning. Wendt PensSkogsh. 41 (1922).
Spalt O 652 band 19, 1950