| Publicerad 1950 | Lämna synpunkter |
OMAK ω3~ma2k, n. (G1R 1: 55 (1523) osv.), stundom äv. r. l. m. l. f. (G1R 29: 410 (1560: sådane vår faderlig ummach; möjl. pl. n.), OxBr. 11: 15 (1614), Ahlin MDöd 171 (1945)); best. -et, ss. r. l. m. l. f. (numera föga br.) -en (HdlCollMed. 4/11 1703 (möjl. äv. att hänföra till sg. omake), Neander Nilsson SpöknKors. 152 (1929)); förr äv. OMAKE, sbst.1, r. l. m.; best. -en.
förhållandet att ens lugn l. bekvämlighet störes; äv. konkretare, om handling l. värksamhet l. förhållande o. d. som vållar olägenhet l. innebär åsidosättande av hänsyn till lugn l. bekvämlighet; numera företrädesvis i fråga om ngt som vållar jämförelsevis ringa olägenhet o. icke avsevärt ingriper i ngns livsföring l. arbetsförhållanden o. d., oftast liktydigt med: besvär (se d. o. II 3); förr äv. om (ansträngande) arbete (se d. o. 5, 6) l. tjänst- (göring) l. tunga o. d.; jfr MAK 1. Det kan göras med mindre omak (utan större omak) på ett annat sätt. (Någons) omak med, förr äv. om ngt. G1R 1: 122 (1523). Waka offuer wore sielar ther bekymbra the sich icke mykit medh, Ty thet är them for stoort omack. OPetri PGalle E 2 b (1527). Poikarnes ålder förnötes medh leek, .. Mandoms ålderen medh omaak, och mödesamme saker. Schroderus Comenius 235 (1639). Ondt haa omaak vthan någor nytta. Grubb 634 (1665). Huru mycket Köpmannen skal wara pliktig betala til bärare och dragare wid Skeppsbroen för deras omak. HC11H 4: 48 (1697). Swedenborg RebNat. 1: 310 (1722: om). Personne SvTeat. 4: 177 (1916). — jfr TINGS-, VISITATIONS-OMAK. — särsk.
a) i vissa uttr.
α) ha(va) omak med l. för ngn l. ngt, ha besvär med l. för ngn l. ngt. För .. alth omack som j hafft haffue för oss och rikit wij eder gunsteliga tacka. G1R 4: 143 (1527). Därs. 24: 61 (1553: med). Lundh EvLustg. 81 (1928: med).
β) (ngt ålderdoml.) i sådana uttr. som ha(va) det omaket, i sht förr äv. omak, förr äv. det omak att (äv. och) göra ngt, förr äv. hava föga l. mycket o. d. omak att göra ngt, ha l. göra sig besvär(et) att göra ngt resp. ha föga l. mycket osv. besvär med att göra ngt; förr äv. ironiskt, i fråga om onödig beställsamhet o. d. At enn aaff the gode Herer .. wille haffwe thet omak oc drage thijt vtt. HSH 3: 77 (c. 1570). H:r Coyet är jag ingen tack skyldig, som haftt omak at skrämma min hustru med sin berättelse. Hermelin BrBarck 140 (1707). Klensmeden har föga omak at slå ut det tunna järnet. Polhem Test. 18 (c. 1745). särsk. (†) i uttr. hav(er) omak(et) göra ngt!, ss. uttr. för hövlig anhållan: var god och gör ngt! Chronander Bel. K 3 a (1649). Lindahl L’avoc. sav. 19 (1757).
δ) (†) använda omak på l. för l. lägga omak till ngt, lägga ned arbete l. möda på ngt. OxBr. 12: 402 (1624: för). Därs. 256 (1637: på). RARP 4: 240 (1649: läggie).
ε) (numera bl. tillf.) ta(ga) på sig l. påtaga sig (förr äv. anamma på sig l. taga sig på l. taga) ngt omak l. (det) omaket att göra ngt o. d., åtaga sig ngt som vållar besvär l. möda resp. besväret att göra ngt osv., förr äv. ironiskt l. skämtsamt: ta sig det orådet före att göra ngt. G1R 1: 55 (1523: annama). Min poike .. togh sigh thett omaket på och stall bårt alla knapparna (ur kapporna). Ekeblad Bref 1: 24 (1649; rättat efter hskr.). Därs. 382 (1654: tog det omaket att). Rudbeck Bref 1: 69 (1670: taga på mig). HdlCollMed. 4/11 1703.
ζ) spara sig allt omak l. det omaket o. d., förr äv. spara sitt omak, spara sig ngt (resp. sitt) besvär l. det besväret osv.; förr äv. icke spara (ngt) omak o. d., icke sky ngt besvär l. ngn möda. RA I. 1: 442 (1545). I skole .. quarre wara, / Ty iagh wil omack icke Spara. Gevaliensis Jos. 44 (1601). Jag vill mit omak spara. GFGyllenborg Vitt. 1: 102 (1759, 1795). Elizabeth kunde verkligen hafva sparat sig allt detta omak. PT 1904, nr 162 A, s. 3.
η) göra l. förorsaka l. vålla o. d. (ngn) omak (med ngt) (jfr b), göra l. förorsaka osv. (ngn) besvär (se d. o. II 3) l. möda (med ngt), besvära (ngn med ngt); göra (äv. giva) sig omak (med ngt l. för ngn l. ngt) l. göra sig omak(et) l. det omaket, förr äv. det omak att, äv. och (förr äv. till att) göra ngt, i sht förr äv. göra sig omak göra ngt, göra sig besvär (med ngt l. för ngn l. ngt) resp. göra sig besvär(et) att göra ngt; i sht förr äv. ironiskt. Thin dotter är dödh, hwi gör tw mestaren ytermerra omaak. Mark. 5: 35 (NT 1526). (De) bådho, at han wille göra sigh thet omak, och komma til them. Apg. 9: 38 (Bib. 1541). LPetri 2Post. 190 b (1555: med). Rudbeckius KonReg. 10 (1614: til at). Them, som hafwa welat göra sigh omak tänckia och ransaka något tilbaka. Stiernhielm Fateb. Föret. 2 a (1643). CupVen. C 3 b (1669; ironiskt). Samtiden 1873, s. 558 (: gifvit). Tavaststjerna Inföd. 22 (1887: för). Om vi ändå gjort oss det omaket att se efter! Hillgren Sag. 43 (1918). särsk. (†) i uttr. göra sig omak till (en plats), göra sig besväret att komma l. resa till (en plats). SUFinlH 2: 72 (1603).
ϑ) (†) löna omaket l. sitt omak, med saksubj.: ge vederlag l. valuta för arbete l. besvär (med ngt), löna mödan. G1R 28: 128 (1558). Risingh LandB 57 (1671: löna sit omak). Brask Pufendorf Hist. 105 (1680).
ι) (†) med ett l. samma omak, ss. beteckning för att två l. flera arbeten l. ärenden o. d. uträttas utan att kosta (avsevärt) mera besvär än ett av dem ensamt skulle kosta: med l. för samma besvär; äv. i utvidgad anv.: utan vidare (besvär) l. på en l. samma gång. Schroderus Ratich. C 6 a (1614). När jagh weet huru myckit fijnt 1. {marker} (silver) håller; så weet jagh och strax, medh samma omak, huadh 1. Lod håller. Stiernhielm Arch. D 3 a (1644). Sahlstedt (1773).
κ) (ngt ålderdoml.) (få, äv. ha(va), förr äv. bekomma ngt) för omaket, (få l. ha ngt) för besväret; ofta skämts. l. ironiskt med förbleknad bet.: (få l. ha ngt) till lön l. tack l. ss. vedergällning (i sht i fråga om obehag o. d. som kommer ngn till del för ngt som han kunde ha avhållit sig från l. undvikit); förr äv. i det bildl. uttr. betala ngn för omak(et), ss. beteckning för att ngn låter ngn sota för l. umgälla ngt som han gjort l. sagt o. d.; jfr b. NoraskogArk. 5: 38 (1598: bekomma). Horn Lefv. 34 (c. 1657: betala mig för omak). Dhen som spijsar (dvs. ger mat åt) en Fogel, han får skarn för omaket. Grubb 105 (1665). Swedberg SabbRo 856 (1689, 1710: hafwa). Nu ären I alt för alfvarsam, sade Herr Gyllenbalance: Få se, om intet Argus för omaket får heta torr i dag Dalin Arg. 1: 111 (1733, 1754). Sokrates, som fick en bägare giftigt odörtsdricka för omaket (dvs. för att han var filosof). Laurin 2Minn. 35 (1930). särsk.
α’) (numera knappast br.) få l. hava skam för omaket, få skam till tack. Balck Es. 43 (1603: haff). Boding Mick. 60 (1741: få).
β’) (†) ha vägen för omaket, (få) resa förgäves, icke ha ngnting för att man reser (l. rest). VDAkt. 1691, nr 229. Därs. 1749, nr 305.
b) obehag; olägenhet; besvärlighet; möda (se MÖDA, sbst. 1 a); äv.: förtret (se d. o. 2 b), förargelse (se d. o. 3 b); äv. i fråga om åkomma l. lyte o. d.: men, besvär (se d. o. II 2 b); numera företrädesvis i uttr. göra (ngn) omak (jfr a η), vålla (ngn) obehag l. förtret, genera (ngn), l. ha omak (ut)av ngn l. ngt, ha olägenhet av ngn l. ngt. G1R 19: 253 (1548: vtaff). Hwad är thet för itt wett, wil Christus säya, ther man så wil vndwijka itt litet omaak (dvs. timliga lidanden), at han ther med förer sigh in vthi itt ewigt förderff? LPetri 4Post. 5 a (1555). ”Lite nog kan göra omak” — sa’ fan, fick igelkotten i ögat. Holmström Sa’ han 56 (1876). Fältlifvets omak. Rydberg Ath. 333 (1876; uppl. 1859, 1866: besvärligheter). Jag .. har svårt omak av ett sår i armen. Melin VikSaga 171 (1910). jfr (†): (Danskarna) göra oss wånda, til watn och lande, / .. S(venska) M(än) ij wacten edher ænn, / för tocket omack. Visb. 1: 90 (1541). — särsk. i vissa uttr.
α) (†) vara ngn till omaks, vara ngn till besvär (se d. o. II 2), besvära (se BESVÄRA, v.1 II 2) l. trötta ngn. LPetri 4Post. 52 b (1555).
β) (numera föga br.) utstå l. tåla l. lida, förr äv. bära omak, (få) utstå l. genomgå obehag l. besvärligheter. För ælskogh bär iagh stort omack. Visb. 1: 56 (1573). Gustaf II Adolf 187 (1617: utstådt). Dens. 41 (c. 1620: tåla). Hultenberg Cooper Talleyr. 197 (1939: lida).
c) (†) i utvidgad anv.
α) förhållandet att icke befinna sig på god fot med ngn; i uttr. ställa sig i omak med ngn, bli osams med ngn l. ådraga sig ngns ogunst o. d. Högberg Vred. 3: 330 (1906). Dens. Fåg. 96 (1912).
-PÄNNINGAR, pl. (förr) kam. avgift som erlades av kyrkorna i Skåne, Blekinge o. Halland till kontraktsprostarna (urspr. för deras arbete vid vissa ekonomiska förrättningar), 1898 utbytt mot ersättning av statsmedel för dåvarande tjänsteinnehavare; ofta i uttr. prostens omaks- och underskrivningspänningar. Osbeck Lah. 143 (1796). BtRiksdP 1898, I. 1: nr 52, s. 1.
1) göra (ngn) omak; särsk.: besvära (ngn) l. vålla (ngn) besvär (se d. o. II 3); äv. i uttr. omaka ngn med (förr äv. om) ngt l. (med) att göra ngt (jfr c); tillf. äv. med avs. på sak (jfr b). BtFinlH 3: 128 (1541). OxBr. 12: 216 (1622: här om). En dygdesam Hustru hon aldrig sin Maka / Så retar, han måste Carbasen omaka. Törnewall A 6 b (1694). Dalin Arg. 2: 423 (1734, 1754: med). 2RARP 18: 507 (1752: omakas at). CAEhrensvärd Brev 2: 28 (1795; abs.). Quennerstedt C12 2: 105 (1916). särsk.
a) (†) i uttr. omaka ngn ifrån en plats, anmoda ngn att göra sig besväret att flytta sig från en plats. ConsAcAboP 10: 375 (1713).
b) (numera bl. tillf.) med avs. på kroppsdel l. själslig förmåga o. d.: besvära, anstränga. 1VittAH 4: 59 (1783). Omaka sin rygg. Anholm Norm. 166 (1898).
c) (numera föga br.) vålla (ngn) olägenhet l. obehag l. besvär (se d. o. II 2); besvära (se besvära, v.1 II 2) l. störa (ngn); i sht förr äv. övergående i bet.: ofreda l. förgripa sig på (ngn), göra (ngn) förfång l. orätt; äv. i uttr. omaka ngn med ngt. Folkit trengher tigh och omakar tigh. Luk. 8: 45 (NT 1526). (Han) omakade folket med keppeslag och stenars kastande. Münchenberg Scriver Får. 239 (1725). Omaka honom icke, han har nyss somnat. Murberg FörslSAOB Bih. (1791). Fatab. 1923, s. 100. Odelberg Linklater SoldA 63 (1946). särsk. med avs. på handling l. skeende: störa l. hindra l. försvåra; förr äv. dels med avs. på ngns lugn: störa, dels med avs. på konkret ting: ofreda (ngt) l. förgripa sig l. göra skada l. intrång på (ngt). PErici Musæus 1: 88 a (1582). (Han strävar efter att) wår roo omaka. Gustaf II Adolf 162 (1617). FörarbSvLag 7: 244 (1695; med avs. på ngns egendom). Vi ha nu kommit så långt, att de fakta, vi samlat, öfverflygla vetandet och omaka dess fortgång. (Cavallin o.) Lysander 326 (1877).
d) refl. (jfr 2): göra sig omak l. besvär; besvära (se besvära, v.1 II 3 c) sig; äv.: bekväma sig; särsk. i uttr. omaka sig med ngt l. att göra ngt, göra sig besvär med ngt resp. att göra ngt, i satser med nekande innebörd äv. närmande sig bet.: bry l. bekymra sig om (att göra) ngt. G1R 1: 136 (1523). Han omakade sig föga med att söka lösa motsägelsen. Rydberg Frib. 381 (1877; uppl. 1857, 1866: bekymrade). Den som ej omakar sig i tid, han (dvs. honom) angår det i otid. Granlund Ordspr. (c. 1880). (Den som gripits av parlamentsleda) ids .. icke omaka sig till något intresse för vad .. (riksdagen) har för händer. Segerstedt Händ. 290 (1926). jfr för-omaka. särsk.
α) i uttr. omaka sig för ngt (l. ngn), göra sig besvär l. anstränga sig för ngt (l. ngn); äv. övergående i bet.: taga sig an l. göra ngt för ngt (l. ngn). Man skal sigh för kaka, omaka. SvOrds. B 5 b (1604). Han krävde .., att staten skulle omaka sig mer för småindustrien. SvD(A) 1935, nr 300, s. 28.
β) (numera bl. mera tillf.) göra sig omaket l. besväret att bege sig l. komma (till en plats l. till en sammankomst l. högtidlighet o. d.) l. att resa l. gå (så l. så långt) o. d. G1R 1: 141 (1523). Du skal ej behöfva omaka dig så lång väg. Knöppel Blindeb. 8 (1746). Nu förstå ni varför jag omakat mig hit. Bergman LBrenn. 8 (1928).
e) (†) ss. dep.: besvära, genera, plåga. Sätter man een grön Hampstiälck hos sig, tå omakas the (dvs. myggor o. knott) intet. IErici Colerus 1: 265 (c. 1645).
2) [utvecklat ur 1] (†) flytta (ngt) från dess rätta plats; rubba (ngt); röra (ngt); äv.: ändra (ngt); äv. refl., i uttr. omaka sig åt och fram, (med besvär) flytta l. maka sig fram o. tillbaka. Tråsz at .. (mina fiender) omaka jitt håår på mich, vtan Christi wilia. OPetri 1Post. 76 a (1528). Bureus Suml. 39 (c. 1600; rcfl.). (Kistan) var omakad och signeten uppbrutne. SUFinlH 5: 288 (1618). Att Sweriges Rijke vråldrige och Fundamental Lagh ingalunda .. (gm lagrevisionen) oplösas och omakas. Stiernman Riksd. 1480 (1664). Lind (1749). —
OMAKLIG, OMAKSAM, se dessa ord.
Spalt O 705 band 19, 1950