| Publicerad 1950 | Lämna synpunkter |
OMKOSTNAD om3~kos2tnad, r. l. m.; best. -en; pl. -er; förr stundom OMKOSTNA, m.?; best. -an (BtFinlH 2: 242 (1588), Schroderus Com. 482 (1639)); pl. -ar (RARP V. 1: 147 (1652)).
handlingen att (särsk. vid olika tillfällen l. i olika poster) använda l. lägga ut pängar på ngt l. för ngt ändamål; vanl. konkretare: kostnad (som är förbunden med ngt l. som ngn får vidkännas för ngt), utgift(er), utlägg; numera företrädesvis i pl.; jfr OMKOST, OMKOSTNING. Wij haffua hafft sthoor wmkostnat och wthlegningh j thetta aar. G1R 2: 214 (1525). Vi .. vete hvad stor omkostnet til att oppehålle ett sådant krig behöfves. RA I. 3: 152 (1593). Horn, som under hela riksdagen såsom landtmarskalk hållit öppen taffel, erhöll såsom ersättning för sina stora omkostnader 20,000 R:dr. Malmström Hist. 1: 354 (1855). HandInd. 758 (1927). — jfr AUKTIONS-, AVLASTNINGS-, BEGRAVNINGS-, BESIKTNINGS-, BI-, BRÖLLOPS-, BYGGNINGS-, BYRÅ-, DRIFT-, FRAKT-, HANDELS-, KLARERINGS-, KRIGS-, LÅNE-, MYNT-, RESE-, RÄTTEGÅNGS-, SKJUTS-, TILLVÄRKNINGS-OMKOSTNAD(ER) m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. på stor omkostnad, med stora kostnader; på l. med ngns l. sin l. (sin) egen omkostnad, på ngns osv. bekostnad; äv bildl. (Det) vill .. nu vare osz fast besvärligitt att holle samme bergzbrukning vedh macth alenest opå vår egenn umkostnedt. G1R 28: 72 (1558). Althenstund Wi Åhrligen moste holle ther Een sthor hoop fremmende Embedz Folck på stohr vmkostnedt. HB 1: 261 (1576). Om tu itt Gästabodh gör, medh tin egen omkostna (osv.). Hambræus Erasmus B 15 a (1620). At ju de, som på egen omkåstnad villja resa up til Riksdagen, måtte (osv.). 2RARP 4: 171 (1726). Som Monsieur Crispin har roat sig på min omkostnad, så skal nu han ock rättfärdiga mig för Er. Wadenstjerna Cavall. 68 (1747). Strinnholm Vas. 3: 540 (1823).
b) (†) i uttr. stå omkostnaden, svara för kostnaden, bestrida utgifterna. Derföre ärkennes att begge parterne stå lika omkostnan. HH 29: 310 (1634). Bergv. 1: 509 (1697).
c) (†) i uttr. använda omkostnad på ngt, lägga ned kostnader på ngt. All den omkostnad, som de deruppå anwändt hade. Tegel E14 217 (1612). Schultze Ordb. 2202 (c. 1755).
d) (numera föga br.) i uttr. göra (stora) omkostnader (för ngt), göra (stora) utlägg (för ngt); förr äv. göra (sig) omkostnad, lägga ut pängar. Then vmkostnan han sigh görde. BtFinlH 2: 242 (1588). Göra stora omkostnader. Sundén (1887).
e) (†) i uttr. råka i stor omkostnad, få stora utgifter; sätta sig i omkostnader, ådraga sig utgifter; komma på fåfäng omkostnad, ådraga sig onödiga utgifter. På thet ingen .. kunde komma på fåfäng omkostnat och skada, tå skal (osv.). Schmedeman Just. 135 (1614). Churfursten är igenom detta krijget råkad i stoor omkostnad. RP 3: 223 (1633). Sätta sig i omkostnader. ÖoL (1852).
-FRITT, adv. (i fackspr.) utan omkostnader (för ngn). IT 1791, nr 35, s. 4. All leverans sker för regementet omkostnadsfritt vid dess kasern. TLev. 1911, nr 36, s. 1. —
-KONTO. handel. JernkA 1835, s. 148. Omkostnadskontot redovisar för summan av de tillgångar, som uppoffrats för verksamheten. HandInd. 752 (1927). —
-STAT. adm. stat för ett ämbetsvärks l. en anstalts o. d. omkostnader. CivInstr. 488 (1704). SFS 1925, s. 856.
Spalt O 802 band 19, 1950