Publicerad 1950 | Lämna synpunkter |
OM, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 705):
a) (†) ss. vbalsbst. -ning i konkret anv.: stängsel, avspärrningsanordning. Mästa rymden inom en gifven omstängning vinnes af cirkelform. LAA 1813, s. 315. Brunius GotlK 3: 348 (1866).
b) (†) mer l. mindre bildl.
α) skydda, värna o. d. PErici Musæus 6: 33 b (1582). Til at främja ock befästa, hägna ock omstängia Öfverhetens ock Rikets heder. 2RARP 2: 326 (1723).
β) minska utrymmet för (ngt); inskränka, begränsa; kringskära; äv. refl. Schroderus Albert. 2: 119 (1638). (Parlamentets) myndigheet, hwar medh Konungens macht mächta ting omstängd warder. Brask Pufendorf Hist. 156 (1680). Atterbom PhilH 482 (1835; refl.). —
OMSTÄNGSEL. [av om, prep. o. adv. II 1 c, o. stängsel l. vbalsbst. till omstänga] (†) stängsel (omkring ngt). Ingen tull el. omstängsel var på denne sidan om staden. BtVLand 11: 91 (1760). Nilsson Ur. 2: 163 (1865). —
OMSTÖPA, -else (†, Lind 1: 1673 (1749), Kullberg Mem. 2: 112 (1835)), -ning. (-stöfu- 1592. -stöfte, ipf. 1675. -stöp- 1702 osv.)
1) (mera tillf.) till I 1, i p. pf.: stöpt omkring ngt. Slant-Krok, med omstöpt Bly neder på Kroken. Tiselius Vätter 1: 123 (1723).
2) till III 7: nedsmälta (ngt) o. gjuta det på nytt; numera företrädesvis med avs. på smärre föremål: stöpa om (ngt). SkrGbgJub. 6: 277 (1592; med avs. på kyrkklocka). Alm Eldhandv. 1: 298 (1933; med avs. på gevärskulor). särsk. (i sht i vitter stil) bildl.: grundligt omändra (ngt), ombilda, omskapa, reformera; numera bl. med avs. på ngt abstrakt. Bark Bref 1: 13 (1702: omstöpning). Hela denna Familien måste också omstöpas. Lagerström Jean 73 (1744; i fråga om klädsel). En så kallad ny lära, som skall omstöpa både vettenskap och konst. Tegnér (WB) 3: 153 (1817). Om det funnits några planer .. på en omstöpning av kommittéförslaget, ha de i varje fall icke förverkligats. SvD(B) 1946, nr 109, s. 4.
Spalt O 879 band 19, 1950