Publicerad 1950 Lämna synpunkter ORIENTAL, sbst.1, m. l. f.; best. -en l. -n. Etymologi [elliptiskt för uttr. oriental solvisare (se ORIENTAL, adj. 1)] (†) orientalur. Rålamb 4: 112 (1690). Därs. 122. — Spalt O 1255 band 19, 1950 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se