| Publicerad 1950 | Lämna synpunkter |
ORIGINAL or1igina4l l. or1iji- l. å1r-, l. 0104, l. or1gi- l. or1ji- (orijinál Dalin), adj. -are. adv. -T.
(numera nästan bl. ss. förled i ssgr; se dock 4)
1) som har avs. på l. sammanhänger med (ngns l.) ngts ursprung, ursprunglig; jfr ORIGINAL-BESTÅND m. fl.; särsk.
b) ss. förled i ssgr: som man använde(r) i början l. ss. utgångsmaterial, ursprunglig (jfr a); jfr ORIGINAL-AX, -UTSÄDE 1, -VARA 1.
c) för att beteckna att ngt icke förändrats: i ursprungligt o. oförändrat skick; som är sådant det varit l. fastställts från början; jfr ORIGINAL-OBSERVATION, -PRIS m. fl. Hufvudet och bröstet (på tavlan äro) i originalt skick; bakgrunden .. säges vara retoucherad. 3SAH 10: 281 (1895; jfr d).
d) för att beteckna att ngt icke tillkommit i efterhand: som finns l. fanns (hos ngt) vid (l. som ngt fick i samband med) tillblivelsen, ursprunglig (hos ngt); särsk. i fråga om förpackning l. kärl o. d. vari en vara försäljes: i vilken varan utlämnas l. försändes från tillvärkaren; som medföljer från ursprungsorten; jfr ORIGINAL-BAND, -DEKORERING, -ETUI, -INSKRIFT, -LINDNING m. fl., ävensom -BUTELJ, -FÖRPACKNING, -TAPPNING m. fl. Teet är packadt i originala blypaketer. GHT 1895, nr 230, s. 1.
e) (i fackspr.) om (rasrent) djur, för att beteckna att det är fött i (l. omedelbart härstammar från) rasens ursprungsort l. hemland; äv. om växt- (ras) (l. frö o. d.) för att beteckna att den (det) kommer direkt från växt(ras)ens hemland; jfr 2 d; jfr ORIGINAL-ARAB, -DJUR, -FRÖ, -HINGST, -UTSÄDE 1.
2) som är det först utarbetade aktstycket, litterära arbetet, konst- l. musikvärket o. d. (i motsats till kopior l. efterbildningar l. bearbetningar l. översättningar o. d.); äv. om maskiner l. andra tekniska konstruktioner i motsättning till modeller l. efterbildningar; äv.: som utgör förebild l. mall l. mönster (vid kopiering l. mångfaldigande l. serietillvärkning o. d.); äv. om handelsvaror o. d. i motsats till imitationer därav; jfr ORIGINAL-MASKIN, -SKRUV m. fl.; särsk.
a) om dokument l. skrift l. text o. d.: som utgör ett original (se ORIGINAL, sbst. 1); motsatt: kopierad. Upwisa originale contracterne. SthmStadsord. 2: 275 (1712). De originala anteckningarna (till dagboken). PNyberg (1918) hos Topelius Dagb. 1: VII (jfr b).
b) om konstvärk o. d. i motsättning till kopior l. reproduktioner av detta l. andra konstvärk osv.: som är ett självständigt arbete (jfr 4), som är det exemplar vilket ligger till grund för avbildningar osv.; äv. (i fackspr.; numera bl. i ssgr) om autentiskt l. värkligt exemplar av en växt l. ett djur o. d. i motsats till en beskrivning av exemplaret l. arten; äv.: som är ett egenhändigt värk av den koncipierande konstnären (l. tillvärkaren); stundom närmande sig bet.: äkta; äv. i allmännare anv., i fråga om ngt som tillkommit l. förfärdigats mer l. mindre långt tillbaka i tiden (o. vars äkthet därför kan betvivlas), betecknande att föremålet i fråga värkligen härrör från den tid l. det land osv. som uppgivits o. icke är en efterbildning av ett dylikt äkta föremål; äv. (numera bl. ss. förled i ssgr) om ngt som uppges ha tillhört l. använts av en viss person: som är just det exemplar vederbörande hade osv.; autentisk; jfr 1 c; jfr ORIGINAL-APPARAT, -DRÄKT, -EXEMPLAR, -KALOTYP m. fl. Een original medaille. Schück VittA 2: 335 (i handl. fr. 1677; möjl. ssg). SvLitTidn. 1820, sp. 469. En original Insect-samling, fordom tillhörig författaren af det berömda verket öfver Fjärillarna. Swartz ÅmVetA 1822, s. 16 (jfr 1 c, ävensom ORIGINAL-SAMLING). Originala konstverk .. skyddas mot efterbildning under konstnärens lifstid. BtRiksdP 1882, I. 1: nr 2, s. 90. jfr: Än behåldne Originale sigiller. HSH 3: 136 (1693; jfr 1 d). jfr äv.: Jätteimporten av formskön grekisk konst i original form och i samband med grekiska konstnärers arbete i Rom. OoB 1932, s. 250 (jfr 1).
c) om text o. d.: som utgör grundtext (för översättningar till andra språk); äv.: som utgör ett självständigt arbete (i motsats till översättning l. bearbetning); stundom liktydigt med: nyskriven; jfr 4. GJEhrensvärd Dagb. 1: 207 (1777). (Importerade följetonger) kosta så ofantligt litet emot originala, inhemska följetonger. SthmFig. 1846, s. 286. Den originala textens mening. BibelöfvFråg. 1—3: 70 (1875). Finland 309 (1893).
d) ss. förled i ssgr, om vara l. handelsartikel o. d., för att beteckna att den icke är en efterbildning utan en självständig uppfinning l. är tillvärkad i det land l. på den ort o. d. där den uppfunnits (l. där den typ den tillhör har sitt hemland) o. d.; jfr 1 e; jfr ORIGINAL-DRAG 1, -PREPARAT m. fl.
e) ss. förled i ssgr, om teknisk produkt för att beteckna att den är specialtillvärkad (o. ensamstående i sitt slag); jfr ORIGINAL-TELEFON.
f) ss. förled i ssgr: som utgör den första publiceringen av en viss nyhet o. d.; som icke tidigare publicerats (jfr c, ävensom 1); jfr ORIGINAL-BIDRAG, -NOTIS.
g) om (förädlat) frö l. utsäde, som (gm statlig plombering) garanteras vara äkta o. av bästa kvalitet; jfr ORIGINAL-UTSÄDE 2, -VARA 2. SFS 1925, s. 1007 (möjl. sbst.).
h) ss. förled i ssgr, övergående i bet.: som är det betydelsefullaste exemplaret, huvud-, arkiv-; jfr ORIGINAL-BOK, -RITNING slutet, -RÄKNING 2 m. fl.
3) [specialanv. av 1 o. 2] om upplaga av tryckt skrift: som är den första av upplagorna; förr äv.: i enlighet med l. tryckt efter författarens manuskript, oförändrad; jfr ORIGINAL-UPPLAGA 2. Murberg FörslSAOB Bih. (1791). Af .. (Karamzins) Ryska Kejsaredömets Historia .. (har jag begagnat) den andra originala upplagan. Ilmoni Sjukd. 1: XX (1846). jfr: När man fann att nytrycket ej fullt troget återgav den originala Tavaststjerna. NordT 1925, s. 419.
4) (i skriftspr., numera bl. mera tillf.) om sak: självständig, egenartad; originell (se d. o. 3); äv.: ovanlig. Posten 1769, s. 801. Hans inkast emot 8 thesen .. var intet mindre original. Annerstedt UUH Bih. 5: 175 (i handl. fr. 1786). En .. kompilation .. utan en enda original tanke. (Cavallin o.) Lysander 146 (1864). Ett verk har allmän betydelse, i samma mån det är originalt. Norström EKey 46 (1902). Landquist Fröding 264 (1916). — särsk. (föga br.) om sak med tanke på dess form o. dyl. l. om utseende: ovanlig, särpräglad, egenartad; som icke är som andra. (Greven hade) ett präktigt, ehuru ovanligt och originalt ansikte. Fröding Eftersk. 2: 230 (1910).
5) († utom i ssgr) = ORIGINELL 4. Jag har lyckats att copiera; jag ville en gång sjelf vara original. Kellgren (SVS) 6: 189 (1788). (Tertullianus) är säkert den originalaste af de latinske fäderne. Reuterdahl InlTheol. 93 (1837).
6) (†) om person: som är ett original (se ORIGINAL, sbst. 8, 9). Ja, hans kläder satte mig väl litet i förundran; men han är original i alt. Björn Vestind. 26 (1791).
7) [utvecklat ur 1] (†) om de minsta smådelar varav materien är uppbyggd l. vari man kan sönderdela ett ämne på mekanisk väg: som ngt är uppbyggt av, primär. Alt hvad vi dödelige .. gitta åstadkomma, är allenast: at kunna skilja dessa originala granden ifrån hvarandra. Triewald PVetA 1740, s. 4.
8) [utvecklat ur 1, 2] (†) övergående i bet.: som förekommer l. förekommit i värkligheten (i motsats till ngt tänkt l. teoretiskt beräknat o. d.). Jag har redan låfvat tvenne slags Tabeller, nemligen först på medeltemperaturen och sedan på det verkliga Originala climatet. Ehrenheim PVetA 1823, s. 28.
(2 d, e) -AMMUNITION. vapenl. om ammunition, för att beteckna att den är specialtillvärkad för ett visst vapen i det land där vapnet är (konstruerat o.) förfärdigat; jfr original, adj. 1. Alm Eldhandv. 1: 359 (1933). —
(2 b) -APPARAT. (tillf.) om just det exemplar av en viss apparattyp som använts av en viss person. (Ampères) original-apparater. TT 1877, s. 56. —
(1 b) -AX. (tillf.) agrikult. om vart o. ett av de sädesax som utgöra ursprunget till en viss sort. Originalaxen (till rödaxigt sammetsvete) utvaldes .. å en ruta, besådd med ”Waldendorf-hvete” .., och sorten har sedan småningom förökats. LAHT 1892, s. 349. —
(1) -BESTÅND. (tillf.) om den första l. ursprungliga uppsättningen av ngt. De nu funna kartorna synas ingå i bibliotekets originalbestånd. Globen 1927, s. 18. —
(2 f) -BIDRAG~02. om förstahandspublicerat bidrag till tidning l. tidskrift o. d.; jfr original, adj. 2 a. Originalbidrag på vers och prosa af våra främsta författare. SD 1892, nr 326, s. 3. —
(2 h) -BOK; pl. -böcker. (om ä. förh.) kam. huvudexemplar av räkenskapsbok; ofta motsatt: konceptbok l. kopiebok. HC11H 10: 49 (1697). 1765 års Original Bok uti .. Svart band .. Dito års Concept Bok. HovförtärSthm 1769, s. 1472. LAHT 1892, s. 18. —
(2 a) -BREV. [möjl. äv. till original, sbst.] i sht hist. jfr -handling, ävensom originals-brev (se original, sbst. ssgr). Lagerbring 1Hist. 3: 263 (1776). Det äldsta kända svenska originalbref är af år 1271. Nordström Samh. 2: 583 (1840). Dahl BibliotHb. 2: 142 (1931). —
(1 d) -DEKORERING. (tillf.) dekorering som utförts på ngt vid dess tillvärkning, ursprunglig dekorering. Fornv. 1919, s. 27. —
(1 e) -DJUR. (i fackspr.) rasrent (tam)djur fött (o. uppfött) i rasens hemland. LB V. 1: 7 (1907). —
(2 a) -DOMBOK~02. [möjl. till original, sbst.] jur. motsatt: renoverad dombok. UpplFmT 40: 6 (1926). —
-DRAG.
1) (med prägel av fackspr.) till 2 d, i sådana uttr. som svenskt originaldrag, för fiske avsett drag som är av svensk typ o. tillvärkat i Sverige. KatalFiskrDelsbo 1928, Pl.
2) (†) till 4: originellt l. självständigt drag (i en dikt l. ett musikvärk o. d.), särdrag. Möller (1790). Almqvists musikstycken med deras ofta .. orimliga originaldrag. Lysander Almqvist 246 (1878). —
(2 b) -DRÄKT. (tillf.) om autentisk dräkt (från ett visst tidevarv) Originaldräkter från medeltiden. Rig 1925, s. 49. —
(1 d) -ETUI. (tillf.) om etui som är samtida med o. avsett för just det l. de föremål som förvaras däri. MeddSlöjdF 1898, 1: 57. —
-EXEMPLAR.
1) till 2 a, b; jfr -handling, -målning. SFS 1884, nr 26, s. 2 (av karta). Originalexemplaret af statyn Iason. 2NF 38: 840 (1926).
2) (numera mindre br.) biol. till 2 b, om exemplar (av en viss djur- l. växtart) som en auktor studerat vid l. lagt till grund för beskrivningen av arten, typexemplar; förr äv. om exsickat (se d. o. 1) i motsats till beskrivning av växten i fråga (jfr -samling). (Linnés samlingar) innehålla de original-exemplar, hvilka Linné i sina arbeten beskrifvit. Wikström ÅrsbVetA 1833, s. 256. 2NF 30: 525 (1920). —
(1 e) -FRÖ. agrikult. frö av en växt, hämtat från växtens hemland. Hellström NorrlJordbr. 421 (1917). —
(2 c, 5) -FÖRFATTARE. [möjl. äv. till original, sbst.] författare av originalarbete(n); författaren till det originalarbete som ngn översätter. En .. trogen tolkning af originalförfattarens ord. Lyceum I. 2: 72 (1810). Den svenske originalförfattare, som vann största framgång hos teaterpubliken. Nordensvan SvTeat. 1: 53 (1917). särsk. (†) i uttr. ngns originalförfattare, författaren till det originalarbete ngn översätter. Lyceum 2: 110 (1811). Frey 1844, s. 152. —
(1 d) -FÖRPACKAD, p. adj. handel. om vara: innesluten i originalförpackning. —
(1 d) -FÖRPACKNING. handel. (standardiserad) förpackning vari en vara försändes från tillvärkaren (o. vari den sedermera saluföres). SFS 1913, s. 816. —
(4) -FÖRTJÄNST. (†) om självständig förmåga (inom ett visst område). Romarne (hade) icke .. i hänseende till denna Konst någon utmärkt originalförtjenst, utan åtnöjde sig med att äga Grekiske Konstnärers skönaste arbeten. Norrmann Eschenbg 1: 161 (1817). —
(4, 5) -GENI. (i skriftspr., mera tillf.) på ett självständigt (o. banbrytande) sätt skapande snille. Andersson (1845). JNordström (1924) hos Stiernhielm (SVS) II. 1: 155. —
(2 d) -GRÖNT, n. [efter t. originalgrün] (†) handel. en viss sorts arsenikhaltig grön kopparfärg. SFS 1876, nr 8, s. 6. (Ekenberg o.) Landin (1894). —
(2 a) -HANDLING. dokument l. handling som utgör original (se original, sbst. 1); motsatt: avskrift, kopia, reproduktion. Bergv. 2: 666 (1754). Afskrifter och originalhandlingar. Sthm 1: 472 (1897). —
(1 d) -INSKRIFT~02. (tillf.) inskrift (på ett föremål) som tillkommit i samband med tillvärkningen (av föremålet). Almquist VärldH II. 1: 4 (1931). —
(2 b) -KALOTYP. om autentisk kalotyp (framställd av kalotypiens uppfinnare); jfr kalotyp 2. Dædalus 1944, s. 67. —
(2 h) -KARTA. lantmät. karta som utarbetas med en konceptkarta som underlag (o. som lägges till grund för en lantmäteriförrättning o. d.). BetKartv. 1871, s. 20. —
(2 a) -KONCEPT. om koncept med särsk. tanke på att det utgör original till l. grundval för en viss renskrift, ursprungligt koncept. CivInstr. 349 (1661). FoF 1943, s. 23. —
(1 a) -KÄLLA. (enst., †) om (den ursprungliga l. yttersta) källan till en uppgift. Finge jag af Valerius begagna dessa notiser, så skulle jag naturligtvis .. angifva honom såsom original-källan. Atterbom (1851) i 3SAH XXXVIII. 2: 3. —
(1 d) -LINDNING. (tillf.) om lindning på värjfäste som påsatts vid tillvärkningen. Alm BlVap. 78 (1932). —
(2 a) -MANUSKRIPT. manuskript som utgör original för ngt (vanl. ett tryck); ursprungligt manuskript. SvLitTidn. 1816, sp. 478. 3SAH LIV. 2: 163 (1943). —
(2) -MASKIN. (tillf.) maskin som är den i sitt slag första för tekniskt bruk användbara maskinen; motsatt: modell resp. efterbildning. Dædalus 1932, s. 106. —
(2) -MYNT. om mynt som är föremål för avbildning o. beskrivning. Dijkman Obs. G 5 b (1686). Själva originalmyntet (är) infästat (i den volym där det är avbildat o. beskrivet). Fornv. 1933, s. 182. —
(2 b) -MÅLNING. konkret: målning som är ett original (se original, sbst. 3 a). Wrangel TessPal. 18 (i handl. fr. 1757). —
(5) -MÄNNISKA. (†) person med självständiga (o. nya) idéer. Detta (dvs. att G. II A. uppfann en ny krigskonst) .. bevisar .. hvad för en Original-menniskja han var. SvMerc. 3: 339 (1757). —
(2 f) -NOTIS. (tillf.) notis l. meddelande som utgör den första publiceringen av en viss iakttagelse o. d. BotN 1897, s. 95. —
(1 c) -OBSERVATION. i sht astr. o. meteor. observation sådan den föreligger i ursprungligt, obearbetat skick (dvs. utan korrigering o. reducering av siffervärden o. d.). Selander ÅrsbVetA 1837—41, s. 37. —
(2) -POSTANVISNING~0020. post. postanvisningsblankett som ifylles av avsändaren o. mottages av adressaten; motsatt: dubblettpostanvisning (som utsändes ss. påminnelse till adressaten, ifall anvisningsbeloppet icke uthämtats inom viss tid). Döss o. Lannge (1908). —
(2 d) -PREPARAT. Därmed presenterar svensk läkemedelsindustri .. ett originalpreparat utan motstycke i andra länder. SDS 1948, nr 15, s. 3. —
(2 a) -PROTOKOLL. jfr -handling. Schrevelius CivPr. 86 (1853). Wedberg 1HD 272 (1922; om en serie av Högsta Domstolens protokoll). —
(2 a) -RECEPT. med. o. farm. av en ordinerande läkare, veterinär osv. egenhändigt (nedskrivet o.) undertecknat recept; äv. i utvidgad anv., om vissa andra recept som enl. officiella kungörelser äro rättsligt jämställda med dylika recept. HdlCollMed. 20/10 1684. Utom vanligt telefonrecept är även telefonledes förnyad receptkopia att anse som originalrecept. SFS 1921, s. 896. —
(2 a) -REKRYTERINGSVÄRK. (†) kam. roteringslängd l. dyl. i original? Original Recruterings-werket wid Södermanlands Lands-Cancellie. LMil. 2: 173 (1688). —
(2) -RITNING. konkret; jfr -målning. KatalIndUtstSthm 1897, s. 6. särsk. till 2 h. Concept-charta kallas et med den vanliga grufvechartan enligit exemplar, hvilken vårdas som originalritning. Rinman 1: 685 (1788). —
-RÄKNING.
1) (tillf.) till 2 a, om räkning l. specifikation av fordringar i original? Derpå des Originalrächning medh Hof Contoret och Copian deraf Folio 122. KlädkamRSthm 1674, s. 25.
2) (†) till 2 h: huvudexemplar av räkenskapsbok. HovförtärSthm 1683, s. 1168. KlädkamRSthm 1737 B, frampärmen. —
-SKRIFT.
1) (numera bl. mera tillf.) till 2 a: skrift i original; skrift som utgör ett original. (Magistratens ordförande i Landskrona) skal .. hafwa .. Stadzens Original Skriffter och Privilegier i sin gömo. Stiernman Com. 3: 149 (1663; bet. oviss). Nordforss (1805). Östergren (1934). särsk. (†) om original till skuldebrev. CCSparre (1690) i SvBrIt. 2: 20.
3) (†) till 4: skrift (präglad av självständighet o.) innehållande nya tankar l. rön o. d. Wallenberg (SVS) 2: 94 (1764). —
(2 a) -SKÖLDEBREV~002. (förr) Original sköldebrefven företogs af alla dhem, som skulle intagas. RARP 15: 119 (1686). Johan Törnroos har opvijst sin salig faders original-sköldebref. 2RARP 6: 637 (1731). —
(4, 5) -SNILLE. (numera bl. tillf.) jfr -geni. Polyfem III. 17: 3 (1811). Grubbe EstetOrdl. (c. 1845). —
(1) -SNÄCKA. (†) om en typ av i värkligheten förekommande, levande snäckor som givit upphov till en viss sorts fossil; jfr original, sbst. 10. Om någon original-snäcka, eller mask, til denna helmintolith funnits uti vattnet, är ännu oafgjordt. Rinman 1: 792 (1788). —
(2 c) -SPRÅK. det språk varpå ngt urspr. är författat, grundspråk. Schroderus Ratich. C 8 a (1614). —
(1 d) -TAPPAD, p. adj. om vin l. spritdryck: tappad på butelj i ursprungsorten; motsatt: härtappad. Originaltappade bourgogneviner. SvD(A) 1921, nr 323, s. 4. —
(1 d) -TAPPNING. jfr -tappad. GHT 1895, nr 219, s. 1 (i fråga om konjak). särsk. bildl. Vi har ju detta spelår på biograferna mött Hjalmar Söderberg .. i originaltappning. UNT 1943, nr 56, s. 9. GHT 1945, nr 251, s. 10. —
-TEXT. särsk.
(2 b) -TRÄSNITT~02. träsnitt som är skuret av samme konstnär som komponerat det. Sahlén Träsnitt 100 (1914). —
(2 a) -UNDERSÖKNING. (†) kam. originalhandling rörande en undersökning som en myndighet utfört i en viss fråga. LReg. 372 (1734). —
-UPPLAGA~020.
1) (numera bl. ngn gg) till 2 c: upplaga av en skrift på dess originalspråk. SP 1792, nr 213, s. 4. Öfversättning från 19de originalupplagan. HforsD 1875, nr 343, s. 3.
2) till 3: den första av upplagorna av en tryckt skrift. Hasselroth Campe 3 (1794). Kellgrens samlade Skrifter, Original-Upplagan med Portrait. DA 1808, nr 54, s. 5. Almquist SSkr. 5: 511 (1920). —
-UTSÄDE~020. agrikult.
1) till 1 b, e: utsäde från en viss växtforms ursprungsort l. hemland; utsäde varmed man börjar odlingen av en viss växtform på ett lantbruk o. d. (En svartaxig varietet av tvåkornsvetet) hvaraf originalutsäde erhållits från Körnicke. LAHT 1892, s. 268. Hela skörden af Petkus-rågen är utsådd och dessutom 400 kilo importeradt original-utsäde. Därs. 1901, s. 131.
-VARA, r. l. f.
1) till 1 b: vara som utgör utgångs- l. begynnelsematerial vid ett visst förfarande. Leufvenmark Vin. 1: 205 (1869; om spirituosa som förskäres). LAHT 1910, s. 439 (om det första utsädet vid en serie fleråriga odlingsförsök).
3) till 4, bildl., om ngt som ngn åstadkommit självständigt o. utan efterbildning av ngn annan. Att tillägna sig andras åsikter, och därefter ge ut dem som originalvara. Cedercreutz ÖdGunga 141 (1922). —
(2) -VÄRK, n. litterärt l. konstnärligt l. musikaliskt värk som är en självständig skapelse av konstnären (i motsats till bearbetning l. översättning resp. kopia l. reproduktion); autentiskt värk. LittT 1797, s. 521. (Castigliones) öfversättningar .., liksom hans originalverk .., äro ännu otryckte. Lyceum 2: 177 (1811). Praxiteles’ Hermes, det äldsta räddade originalverket av en frejdad grekisk mästare. Hedén 3: 103 (1912). —
(2 a) -ÖVERLÅTELSE. (†) bankv. på växel: av utställare l. annan växelgäldenär egenhändigt tecknad överlåtelse. Hvarje på vexelafskrift befintlig originalöfverlåtelse förbinder indossanten till enahanda ansvarighet, som om den vore på originala vexeln tecknad. SPF 1858, s. 66. Lundell (1893).
Spalt O 1266 band 19, 1950