| Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PAKT pak4t, r. l. m. l. f. (HFinlH 1: 229 (1530) osv.) ((†) n. Schroderus Albert. 2: 330 (1638), Wetterhoff DiktBild. 54 (1889)); best. -en; pl. -er32; l. (numera företrädesvis i bet. 2 c) PAKTUM pak3–tum2, n.; i best. anv. vanl. utan slutart., äv. -umet; pl. pakta32 (RARP 4: 30 (1645) osv.), äv. = (Sundén (1888) osv.).
1) (numera företrädesvis i formen pakt) avtal, överenskommelse; kontrakt (se KONTRAKT, sbst. II 1); särsk. om avtal l. kontrakt som enligt äldre folktro en människa kunde ingå med djävulen o. varigm hon mot förskrivning av sin själ tillförsäkrades framgång l. rikedom l. besittning av magiska krafter o. d. Ingå, äv. (ngt ålderdomligt) göra (en) pakt (med ngn). G1R 7: 23 (1530). Öfwer macht går ingen pacht. Grubb 908 (1665). Låt oss .. göra paktum, att nödvändigt äta två smörgåsar med hvassbuk emellan hvarje snaps. Almqvist Amor. 234 (1822, 1839). Folktron antager, att man genom pakt med djefvulen kan göra sig hård emot både lod och jern. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 210 (1863). Upsala(A) 1923, nr 52, s. 9. — jfr SATANS-PAKT(UM). — särsk.
a) om överenskommelse mellan (suveräna) stater l. regeringar o. d.: fördrag (se FÖRDRAG, sbst.2 5), konvention (se d. o. 2 a); äv. konkret, om urkund l. dokument som innehåller bestämmelserna i en dylik överenskommelse; förr äv. i pl. i utvidgad anv., om de enskilda bestämmelserna l. punkterna i ett fördrag. Svart Gensw. E 7 b (1558). The Pacter, som emellan Hanss Kongl. Maij:t och Cronan Danmarck nyligen i Rothskildt oprettade äre. RARP 6: 345 (1658). De provinser (i Frankrike) .. som genom fredsslut och andra pacta blifvit förbundna med kronan. Höijer 4: 220 (1796). Klinckowström BlVulk. 1: 75 (1911; konkret). 2NF 37: 703 (1925; om Nationernas förbunds akt) [jfr fr. pacte]. En internationell pakt mot kriget. SDS 1928, nr 119, s. 2 (om Kelloggpakten). Ett nät av pakter knyter de östeuropeiska länderna till Sovjetunionen. NTid 1948, nr 52, s. 2. jfr NEUTRALITETS-, NONAGGRESSIONS-PAKT m. fl.
b) [jfr motsv. anv. i dan. o. nor.] i uttr. stå l. vara i pakt med (ngn l. ngt), stå l. vara i förbund med (ngn l. ngt); äv. i utvidgad l. bildl. anv., övergående i bet.: harmoniera l. stå i samklang med (ngt). Med satan stå .. (zigenarna) i pakt. Scholander I. 2: 177 (c. 1870). Det kan visa sig vara den (dvs. den nya liberalismen) som är i pakt med framtiden. GHT 1946, nr 215, s. 10.
Anm. till 1. Ordet, som i bet. 1 (i sht i bet. 1 a) var sällsynt under 1800-talet o. början av 1900-talet, kom efter första världskriget ånyo till allmännare anv., huvudsakligen gm lån från fr. pacte o. i början mest om förbundsakten för Nationernas förbund (jfr FÖRBUNDS-AKT slutet).
2) [specialanv. av 1] († utom i c) om vissa avtal l. överenskommelser o. d. mellan älskande l. fästfolk l. äkta makar; jfr ÄKTENSKAPS-PAKT.
a) (pakt) löfte l. överenskommelse om ömsesidig kärlek; jfr KÄRLEKS-FÖRBUND 2. Visb. 3: 39 (c. 1603). Wivallius Dikt. 57 (1630). jfr KÄRLEKS-PAKT.
c) (paktum) [jfr nylat. pactum antenuptiale] (numera ngt vard.) äktenskapsförord. Ahnfelt HofvLif 3: 61 (i handl. fr. 1798). Tänk, om dem emellan (dvs. mellan Ekensparre och hans hustru) existerat paktum? Almqvist AmH 1: 179 (1840). Om jag gifter mig, så gör jag paktum, — var säker på det! Benedictsson Eftersk. 47 (c. 1885). Björling CivR 239 (1910).
3) (pakt) [efter motsv. anv. i mlt. o. t.; eg. om avtal ang. (avgifter för) nyttjande av ngt] (†) arrende; arrendeavgift; särsk. i uttr. hava ngt i pakt, ha ngt på arrende. (Den tillförordnade regeringen må) med Cammer-Rådet tillordna .. (nybyggarna) visse åkrer och engjer, under pact och skatt, till deres egendom. RP 1: V (1621); jfr 1. Hwadh heller .. (mjölnaren) hafwer qwarnar i pacht eller på räkning af Chronan. RARP 4: 619 (1651). Lind (1749). Möller (1755).
(3) -GODS. [jfr t. pachtgut] (†) arrenderat gods, arrendegods. Dähnert 214 (1746). Stiernstolpe Cuv. 119 (1821; om utländska förh.). —
-TEXT. särsk. till 1 a.
Spalt P 60 band 19, 1952