| Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PARI pa4ri, sbst.2, n., l. adv. l. adj. oböjl.; ss. sbst. best. -t.
i sht bankv. o. handel.
I. sbst.: likvärdighet l. överensstämmelse mellan värdepappers l. pappersmynts marknadsvärde (kurs) o. dess nominella värde; äv. i fråga om växlar l. valutatransaktioner mellan olika länder med pänningsystem med samma metalliska myntfot: likvärdighet l. överensstämmelse mellan marknadsvärde (kurs) o. metallvärde (myntvärde) hos de olika valutorna i jämförelse med varandra; numera nästan bl. (utom i a, b företrädesvis ss. predikatsfyllnad, närmande sig l. övergående i III) om värdepappers l. pappersmynts l. valutas (l. gulds l. silvers) kurs l. kursvärde, då den resp. det överensstämmer med värdepapperets l. pappersmyntets nominella värde resp. valutans (l. en valutas) metallvärde, parikurs resp. parivärde (jfr PARITET slutet); förr äv.: växelkurs l. valutakurs. HT 1896, s. 76 (c. 1650). Zettersten AnmMynt 108 (1771). Vid Engelska kurs-noteringen bör observeras, att Pari är olika då Vexlar dragas från Hamburg på London, eller tvärtom. JernkA 1817, 2: 157. Sjelfva det pari, hvarefter pappersmyntet skall beräknas, blefve .. ett tomt ord, om något verkligt (metalliskt mynt) ej funnes, hvaraf detta pari beror. Nordström Cred. 129 (1853). Kursen är pari, då kursvärdet sammanfaller med det nominella värdet. Leander TidnHand. 37 (1926). jfr (†): La pari, är icke annat än andra Landz Myntz Jemförning medh Wårt Mynt, eller at man åtskillige Landz Mynt sig emellan jemförer til Wärde vthi skrot och korn och til theras gång. Risingh KiöpH 63 (1669). jfr GULD-PARI. särsk.
a) i sådana uttr. som stå i l. på l. över l. under pari (jfr b β), stiga till l. över pari, sjunka till l. under pari, om kurs(värde) l. om värdepapper osv., sälja l. köpa (värdepapper osv.) till l. över l. under pari. Christiernin Wexelcours. 37 (1761). Betalar köparen .. mindre än det nominella värdet, så står papperet under och i motsatt fall öfver pari. Fliesberg Handel. 77 (1891). Att riksbanken tvingas att i form av danskt eller norskt guldmynt till pari övertaga .. guld. Cassel Dyrtid 199 (1917). SvUppslB 1: 753 (1929: stå .. i pari). Om dollar och pund .. skulle komma att sjunka avsevärt under gamla parit. NDA(A) 1934, nr 20, s. 9.
b) i utvidgad l. bildl. anv.; särsk.
α) [jfr motsv. anv. i t.] textil. om vikt hos färgat silke som överensstämmer med råsilkevikten; särsk. i sådana uttr. som färga l. förtynga silke till (l. över) pari, gm tillsats av färg- o. förtyngningsmedel förtynga silke, så att det erhåller samma vikt som (resp. större vikt än) det råsilke varav det är berett. 2UB 8: 525 (1900). HantvB I. 8. 1: 145 (1939).
β) (tillf.) bildl., i sådana uttr. som stå på pari, icke ha vare sig tillgångar l. skulder, stå under pari, stå lågt i kurs (se KURS 6 slutet). Lindqvist Stud. 179 (1906: på). Bildningsintresset står där för närvarande under pari. Östergren (1934).
II. [jfr ALPARI 1] adv.: till l. vid det nominella värdet (av värdepapper o. d.) l. metallvärdet (av valuta); till l. vid parikurs. Pfeiffer (1837); jfr I, III. Dalin (1855). En mindre del av obligationerna förses med varierande vinst medan de andra inlösas pari. Hernberg Rättsh. 308 (1922).
III. [jfr ALPARI 3] ss. adj.; om kurs på värdepapper l. valuta o. d.: som överensstämmer med det nominella värdet (av värdepapperet osv.) l. med metallvärdet (av valutan osv.); äv. (tillf.) om mynt: som säljes l. köpes till parikurs. Pari Växel-Cours. Zettersten AnmMynt 50 (1771); möjl. ssg. Bergman VSmSkr. 236 (1851; om mynt). Teckning av preferensaktier .. till pari kurs. SvD(A) 1927, nr 23, s. 2.
(jfr I b α) -VIKT. textil. vikt hos färgat silke som överensstämmer med råsilkevikten; råsilkevikt. HantvB I. 8. 1: 145 (1939). —
Spalt P 284 band 19, 1952