| Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PATIENTERA, v. -ade.
(†) ge sig till tåls; (tåligt) vänta; äv. i uttr. patientera med ngn l. ngt; äv. tr., dels i uttr. patientera (en summa) med ngn, ge sig till tåls med inbetalningen av (en summa) från ngn, dels övergående i bet.: förvänta (att ngt göres), dels med avs. på tid (se b). OxBr. 1: 231 (1624: patientera, att). De forbe(mälte) sommor hafue de, som dem haffua skolle, medh migh någet patientera[t]. Därs. 11: 465 (1631). Professorerna som .. måste patientera med sin lönss betalning. Rudbeck Bref 89 (1670). Porthan BrCalonius 538 (1799). Tholander Ordl. (c. 1875). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i t.] refl.: ge sig till tåls; (tåligt) vänta. OxBr. 11: 643 (1633). Möller (1790, 1807).
b) i uttr. patientera tiden, avbida tiden, se tiden an. MoB 3: 113 (1771). Zeipel Set. 3—4: 109 (1847).
Spalt P 474 band 19, 1952