Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PATISK pa4tisk, adj.; adv. -T.
Ordformer
(förr äv. path-)
Etymologi
[jfr t. pathisch, ävensom lat. pathicus, som låter bedriva pederasti med sig; ytterst av ett gr. παϑικὁς, till (stammen i) πάϑος (se PATOS)]
I. (i fackspr.) som mottager l. (helt l. delvis) beror på invärkan utifrån, ”passiv” (motsatt: aktiv); äv.: som härrör av l. har avseende på lidande l. smärta l. sjukdom (jfr II 2). Hygiea 1839, s. 133. Larsson Spinoza 26 (1931; om affekter).
II. [jfr t. -pathisch, eng. -pathic, fr. -pathique; till (-PAT o.) -PATI] ss. efterled i ssgr utgörande adj. till substantiviska ssgr på (-PAT o.) -PATI.
1) motsv. -PATI 1; se ANTI-, IDIO-, SYM-PATISK.
2) motsv. (-PAT 1 o.) -PATI 2; se IDIO-, NEURO-, PSYKO-PATISK.
3) motsv. (-PAT 2 o.) -PATI 3; se ALLO-, HOMEO-, HYDRO-PATISK.

 

Spalt P 476 band 19, 1952

Webbansvarig