Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PIKTÖR, m.
Ordformer
(picteur)
Etymologi
[efter lat. pictor, målare, till stammen i pictus, p. pf. av pingere, måla (jfr PIKTUR)]
(†) målare. Livin Kyrk. 73 (1781).

 

Spalt P 832 band 20, 1953

Webbansvarig