Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PLANTS plan4ts l. PLANS plan4s, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -ar (NumismatMedd. 22: 182 (c. 1720) osv.) ((†) -er Förkl. 4/7 1745, s. A 3 a, Nordström Cred. 94 (1853)); förr äv. PLANTSA, r. l. f.; förr äv. PLANCHE, r. l. m. l. f.; best. planchen; pl. plancher (HusgKamRSthm 1745—47, s. 635 (: Silfver plancher), König Mec. 171 (1752)).
Ordformer
(plancer, pl. 1756. planche 1745 (: planchen, sg. best.), 1747—1895. plans 1683 (: Plans hamrar), 1756 osv. plants (-tz) 1667 (: Plantz Jern), c. 1720 osv. plantsa 1747)
Etymologi
[jfr mlt. planse, t. plantsche, plansche; av fr. planche, av senlat. planca, planka (se PLANKA, sbst.). — Jfr PLANSCH]
1) (i sht i fackspr.) gjuten (ofta rektangulär) skiva av metall (i sht guld l. silver) som är avsedd att bearbetas av guld- l. silversmed l. att vara råmaterial för framställning av mynt o. d., tacka; äv. om dylik skiva som (i sht förr) användes ss. betalningsmedel (vid transaktioner mellan banker o. d.); äv. bildl.; särsk. i sg. obest. i sådana uttr. som nedsmälta till plants, smälta ned (metallföremål) o. gjuta i form av tackor, guld i plants, guld i form av tackor; jfr BARR, sbst.2 1, LINGOT. NumismatMedd. 22: 181 (c. 1720). Guld eller silfver, som i skiljda stycken inlemnas, skall hopsmältas till plans. SFS 1836, nr 16, s. 3. SPF 1840, s. 151. För större betalningar äro Bancosedlar eller plansar i alla hänseenden bättre (än skiljemynt av silver). Skogman Bank 1: 116 (1845). Hvad .. (Almqvist) skref .. (före 1823) bildade i betydlig mån den förvånande rikedom af ädla plantsar, hvilka han sedan utmyntade i (Törnrosens Bok). Lysander Almqvist 28 (1878). Guld i plants. SFS 1932, s. 372. jfr GULD-, SILVER-PLANTS.
2) (mindre br.) num. tillklippt l. utstansad metallskiva avsedd att präglas till ett mynt, platt; i fråga om ä. förh. äv. om (valsad) metallremsa av ett mynts bredd, varur mynt utklipptes i samband med l. efter präglingen. König Mec. 171 (1752). Prov av i Avesta präglade plantsar ur vilka av något skäl .. de särskilda myntstyckena icke blivit utstansade. Sahlin Valsv. 61 (1934). Det mest påfallande med myntet (dvs. ett medeltida gotländskt mynt) är att det präglats på en för stor plans. Fornv. 1938, s. 125. jfr MYNT-PLANTS.
Ssgr (i allm. till 1, i fackspr.): PLANTS- l. PLANS-GULD. guld i form av plantsar. VL 1894, nr 213, s. 2. —
-GÖT, n. gjutform för gjutning av plantsar; jfr göt, sbst.2 2. Eneberg Karmarsch 2: 202 (1861). —
-HAMMARE. [jfr t. planschenhammer] (i ä. fackspr.) för bearbetning av plants. BoupptSthm 5/9 1667 (efter guldsmed). TySvOrdb. 1801 (1932). —
-INGÖT l. -INGÖTE. [jfr t. planscheneinguss] (†) = -göt; jfr ingöt 1. BoupptSthm 12/1 1683, Bil. (efter guldsmed). Därs. 27/10 1688, Bil. (efter guldsmed). —
-JÄRN. (†) sannol. om plantsgöt. 1 lijtet gl. Plantz Jern odugeligh. BoupptSthm 5/9 1667 (efter guldsmed). —
-PROV. prov som tages på en plants för utrönande av dess halt. König LärdÖfn. 6: 133 (1747). —
(2) -REMSA. (förr) om (valsad) metallremsa av ett mynts bredd, varur mynt utklipptes i samband med l. efter präglingen. Sahlin Valsv. 11 (1934). —
-SILVER. silver i form av plantsar. Eberhardt AllmH 4: 229 (1781).

 

Spalt P 1062 band 20, 1953

Webbansvarig