Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PLEBISCIT pleb1isi4t l. ple1-, l. -iʃ-, äv. -isk-, n.; best. -et; pl. = (SAOL (1900) osv.), äv. (numera mindre br.) -er (Bolin Statsl. 2: 387 (1871), Östergren (1935)).
Ordformer
(plebe- 1870—1887. plebi- 1870 osv.)
Etymologi
[jfr t. plebiszit, n., fr. plébiscite, m.; av lat. plebiscitum (i bet. 1), till plebs (se PLEBS) o. scitum, beslut, till sciscere, taga reda på ngt, besluta o. förordna m. m., till scire, veta (jfr KONSCIENS)]
1) hist. om förh. i antikens Rom (o. dess lydländer): beslut fattat av plebejernas folkförsamling. NF (1888).
2) statsv. folkomröstning; särsk. om dylik omröstning dirigerad av en autokratisk statsmakt. SydsvD 1870, nr 1, s. 1. Det fascistiska plebiscitet. NordT 1931, s. 390.
Avledn.: PLEBISCITÄR0104 l. 1004, adj. [efter fr. plébiscitaire] statsv. till 2: som har avseende på folkomröstningar (särsk. plebiscit); folkomröstnings-. GHT 1870, nr 160, s. 3.

 

Spalt P 1144 band 20, 1953

Webbansvarig