| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
PLURALISK plɯra4lisk l. plur-, äv. plɯ4r~ a1lisk l. 3~20, adj.
1) (numera knappast br.) språkv. = PLURAL, adj. 1. Weste (1807). En pluralisk ändelse. Enberg SvSpr. 103 (1836). TySvOrdb. 1809 (1932).
2) (†) flerfaldig, mångfaldig. At Herrn, som nu är uti en pluralisk betydelse Herr Öfver-. Modée FruR 18 (1738).
Spalt P 1245 band 20, 1953