| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
PLÄTER plä4ter, r. l. m. ((†) n. Linderholm 1: 63 (1802)); best. -n; förr äv. PLÄTT, sbst.1, r. l. m. l. n.; best. -en.
1) föremål (i allm. plåt) av oädel (l. mindre ädel) metall (t. ex. koppar l. järn) som (på ena l. båda sidorna) är försett med ett lag av ädel (resp. ädlare) l. rostbeständig metall; eg. (o. vanl.) om (föremål av) plåt framställd gm intim hopfogning (hopvalsning) av plåtar av de olika metallerna; stundom äv. om föremål (plåt) som försetts med ett lag av ädlare material på galvanisk väg; stundom koll., om plätervaror. BoupptVäxjö 1794. ½ Dussin Bordknifar med gafflar af Pläter. Därs. 1803. Brickor i pläter. TurÅ 1916, s. 199. (På auktionskammaren) försäljes: Antik koppar, malm, pläter, servis- och dekorationsporslin. SDS 1948, nr 260, s. 2. jfr GULD-, SILVER-PLÄTER.
2) (i formen plät, plätt) [jfr d. plet i motsv. anv.; till eng. plate, möjl. gm förmedling av t. plätt] (†) koll.: tråd av oädel metall med ett överdrag av ädel metall. 1 St: Förelöpare namn och krona utj plett. KlädkamRSthm 1772, s. 277 (bet. icke fullt säker). jfr PLÄT-GULD, -SILVER samt SILVER-PLÄTT.
-STAKE, se B.
B: PLÄTER-ARBETE~020. vanl. konkret. —
-SERVIS. särsk. om kaffe- l. teservis. —
D (†): PLÄTT-STAKE, se B.
Spalt P 1307 band 20, 1953