| Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
POSTULERA pos1tule4ra l. -tɯ-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
1) (†) begära, fordra, kräva (att få); särsk. om församling med avs. på präst (jfr 3). Blifuer swårt få någon till en församblingh, uthan den .. hon siälf postulerar. VDAkt. 1661, nr 382. Assessorerne skulle postulera alla räkenskaper samt dem .. granneligen nagelfara. 2VittAH 22: 176 (1858, 1861; efter handl. fr. 1633).
2) (i sht i vetenskaplig framställning) uppställa (ngt) ss. ett postulat l. en (självklar) sats; (utan bevis l. ss. självklar) förutsätta l. antaga (ngts sanning l. existens o. d.); stundom äv. (med abstrakt subj.) närmande sig bet.: med logisk nödvändighet kräva o. d. (jfr 1). Lutteman Schulze KantCrit. 69 (1799). (Kant förklarar) att friheten icke kan begripas, utan blott postuleras. Nyblæus Forskn. I. 2: 86 (1875). (Då han) med tanken på föhn-vindarne postulerade ett isfritt inre på (Grönland). 4GbgVSH V—VI. 3: 72 (1902). Har man rätt att postulera ett .. (sjönamn) Fälen .., synas (osv.). Landsm. XX. 1: 156 (1904). Intet av dessa (två) problem utesluter tanken på Guds existens, tvärtom, de postulera den båda två. KyrkohÅ 1925, s. 13. HT 1936, s. 88.
3) teol. om romersk-katolska förh.: begära dispens för (ngn) att få tillträda ett ämbete, preliminärt utse (ngn) gm postulation. Bleeff Erchebiscop Niels dödh, och biscop Niels i Westeråårs wardt postulerat til Erchebiscop. OPetri Kr. 107 (c. 1540). Brilioth SvKyrkKunsk. 308 (1933). — särsk. (†) i oeg. anv., i fråga om protestantiska förh.: preliminärt välja (ngn till innehavare av ett (kyrkligt) ämbete) i avvaktan på stadfästelse l. dyl. HSH 38: 447 (1634). Samma år blef .. Prins Carl postulerad til sin Herr Faders Coadjutor (ss. stiftschef) och af Käysaren år 1708 stadfästad. SvMerc. IV. 2: 64 (1758).
4) [jfr POSTULAT, sbst.2 2] (om ä. förh.) om person anställd vid boktryckeri (boktryckarlärling): upptagas ss. gesäll (och i samband därmed hålla fest för medlemmar av skrået). ConsAcAboP 9: 108 (1706). Schück SvFörlBokhH 2: 46 (cit. fr. 1745). — särsk.
a) i p. pf.: upptagen ss. gesäll. Blifva en Postulerad gesäll och konstförvandt. NordTBB 1923, s. 70 (1730).
Spalt P 1607 band 20, 1954