Publicerad 1954   Lämna synpunkter
POTERN pωtæ4rn l. po-, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -erne)
Etymologi
[jfr t. poterne; av fr. poterne, av ffr. posterle, posterne (varav eng. postern), av senlat. posterula, (liten) bakdörr, diminutivbildning till posterus, bakre, till post, efter, bakom (se POST-)]
bef. med jord l. betong täckt underjordisk förbindelsegång inom fästning; särsk. om dylik gång under fästningsvallen, ledande från fästningens inre till den utanför liggande graven, portvalv. HSH 35: 292 (1656). Hedin Bagdad 606 (1917). — jfr KAPITAL-POTERN.

 

Spalt P 1625 band 20, 1954

Webbansvarig