Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PREDIKSTOL pred3ik~stω2l l. pre3-, äv. präd3– l. prä3– (i vers ∪ — ∪ Runius (SVS) 1: 188 (1707); predi`kstol Weste; prä`dickstól Dalin), r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -ar.
Ordformer
(pre- 1524 osv. præ- 1732. prä- 1593—1788. -diche- c. 1550—1593 (: predichestolsdören). -dick- 1593—1691. -dicka- 1587. -dicke- 1578—1685 (: Prädickestohls Kläde). -diicke- 1578. -dik- (-c-, -dijk-, -djk-) 1637 osv. -dika- (-c-) 1529—1629. -dike- (-c-, -dijke-) 1524—1772 (: Prädikestols täcke). -diko- (-c-, -å-) 1541—1915. -dyk- 1650 (: predykstool gången)—1653 (: predykstolsdören). -stol (-oo-, -hl) 1524 osv. -stoll 1592—1663 (: predikstollzklädhe))
Etymologi
[fsv. predika stol, predikstol; jfr d. prædikestol, mlt. predikstōl; till PREDIKA, v.]
i kyrka uppbyggd, ss. talarstol vid predikan avsedd, med bröstvärn omgiven liten plattform, vartill en trappa leder (o. över vilken en baldakin är anbragt); äv. mer l. mindre bildl.; i sg. best. äv. med generell bet. G1R 1: 254 (1524). Regler (för talkonst) .. huicke .. mere Scholen än predichestolen tiänlige äre. Ludvigsson Norman 15 (c. 1550). Predik-stolen (i kyrkan i Kristianstad) är af svart Marmor, med Alabaster-bilder utsirad. Linné Sk. 79 (1751). Hb. 1942, s. 21. — särsk.
a) (†) i uttr. sjunga l. bruka (en psalm l. vers) till predikstolen, sjunga l. använda (en psalm l. vers) vid det moment i gudstjänsten då prästen skall gå upp i predikstolen. Swedberg Lefv. 199 (1729). Hb. 1811, s. 21.
b) [jfr d. falde ned fra præ(di)kestolen] (numera knappast br. utom vid skildring av ä. förh.) i vissa skämtsamma uttryck betecknande lysning till äktenskap för ngn l. för ett förlovat par: falla l. ramla ned från l. utför l. göra ett fall ifrån predikstolen o. d. K(ungliga) R(ådet)s son Grefve Gustaf Assenberg föll i går ned från predikstolen. HSH 6: 72 (1690). Bellman SkrNS 2: 144 (1787: göra .. ett fall). När det lyser första gången säger man att Presten slår låret af bruden, eller, i andra orter, att hon ramlar utför Predikstolen. Rääf Ydre 1: 110 (1856). Fatab. 1915, s. 131 (från Skåne).
c) i utvidgad anv., om talarstol l. upphöjd plats i allm. varifrån predikan hålles. LPetri 1Post. D 2 b (1555). Mer än en gång tjenade bergen .. (Jesus) till predikstol. Beskow Res. 368 (1861).
Ssgr: A (föga br.): PREDIKSTOL-KLÄDE, -TRAPPA, se B.
B: PREDIKSTOLS-DÖRR. i nedre ändan av predikstolstrappa. 3SthmTb. 1: 186 (1593). —
-FOT. jfr fot 4 b. Murenius AV 261 (1653). —
-HEMMAN. kam. benämning på vissa till sockenprästernas avlöning (jämte prästgårdarna) anslagna hemman i de tidigare danska landskapen; jfr mensal-hemman. Linde Kam. 97 (1867). —
-HIMLING. (hem-) (†) = -himmel. PrästrelatVittsjö 1729. —
-HIMMEL. baldakin (ljudtak) över predikstol. Murenius AV 567 (1665). —
-KLÄDE, n. (predikstol- 1664—1697. predikstols- 1663 osv.) förhänge av tyg på utsidan av predikstolens korg. BtÅboH I. 11—12: 155 (1663). Form 1939, s. 218. —
-KORG. (i fackspr.) jfr korg 2 f β. HTSkån. 4: 109 (1910). Hellerström Liturg. 30 (1932). —
-PSALM. (kort) psalm som vid gudstjänst i svenska kyrkan sjunges, medan prästen går upp i predikstolen; förr äv. om en psalm som prästen på stora högtidsdagar uppstämde på predikstolen före predikan. Topelius Fält. 5: 244 (1867). Rodhe SvGudstjL 108 (1923). Hb. 1942, s. 21. —
-TAK. baldakin (ljudtak) till predikstol. Dalin FrSvLex. 1: 2 (1842). —
-TRAPPA. (predikstol- 1913. predikstols- 1862 osv.) AntT 2: 140 (1862, 1869). När man under en högmässogudstjänst .. fick höra, att .. (han) ”trillade ned för predikstolstrappan”. Lindahl SvMill. 10: 52 (1905); jfr predikstol b. Hellerström Liturg. 30 (1932). —
-TÄCKE. (numera knappast br.) = -kläde. 1 Prädikestohls täke af Röd gÿllenduk. HusgKamRSthm 1724—26, s. 148. MeddSlöjdF 1893, s. 46. —
-VERS. jfr -psalm. SvLitTidn. 1815, sp. 756. Hellerström Liturg. 131 (1932).

 

Spalt P 1701 band 20, 1954

Webbansvarig