| Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
PROFILERA prω1file4ra l. prå1– l. prωf1– l. prof1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr PROFILÖR.
1) (†) förse (ngt) med kantsnöre l. bård, kanta (ngt med ngt); jfr PROFILA. Gull kronor som blifvit uthskurne af den prof Trompetefanan som kommit ifrån franckriket, hvilka äro med Gull snören profilerat. KlädkamRSthm 1752 A, s. 341.
2) motsv. PROFIL 1: teckna l. avbilda l. framställa (ngt l. ngn) i profil; ge (ngt) en (så l. så beskaffad) profil; numera företrädesvis i p. pf. med adjektivisk bet.: som har (så l. så beskaffad profil), äv. pregnant: som har markerad l. skarpskuren profil. JournLTh. 1810, s. 550. Profilerade hufvuden i halfupphöjdt arbete. Rydqvist Resa 155 (1838). Pannan (på en byst av Caracalla) är fult profilerad. Rydberg KultFörel. 3: 165 (1886). Den långa gumman .. med sitt starkt profilerade ansikte, dystra min och dova uttal. Fatab. 1929, s. 76. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i fr.] (numera föga br.) oeg., refl.: avteckna sig i profil (mot ngt). Estlander KonstH 344 (1867). Näsström FornDSv. 2: 253 (1948).
b) bildl., motsv. PROFIL 1 c. SD(L) 1897, nr 593, s. 6. (Chledowskis kultur- och människoskildringar äro) öfverrika på .. skarpt profilerade porträtt. 2NF 35: 114 (1923).
3) (†) i uttr. profilera emot ngts sida, stödja emot ngts sida på sådant sätt att det stödda ses i profil, då stödet betraktas rakt framifrån. När pilastrar skall taga emot archivolter och imposter, som profilerar emot deras sidor, då böra de hafva til språng 1/4 del, af bredden. König Mec. 78 (1752).
4) (i fackspr.) motsv. PROFIL 2: teckna l. avbilda l. framställa (ngt) i tvärsnitt; i sht förr äv. ss. vbalsbst. -ing, konkret, om ritning l. modell av ngts profil. Stål Byggn. 1: 214 (1834). I pionnier-kasernen i Wien .. fanns en modellsal innehållande profileringar, skansar, bryggor (m. m.). KrigVAH 1843, s. 180. Globen 1929, s. 8.
5) (i fackspr.) motsv. PROFIL 2 e α: utforma (ngt) så att dess sidoyta vid vinkelrät genomskärning representeras av en krökt l. bruten linje (som icke utgör del av en cirkelperiferi l. en rektangels omkrets); äv.: förse (ngt) med upphöjda lister o. d.; äv. bildl.; särsk. i p. pf. med adjektivisk bet. Trappsteg, hvilka profilerades med staf och karnis. Brunius Metr. 252 (1836). I ”Vikingen” har Geijer .. gjort ett ståtligt, rikt profileradt bygge med vacker växling af skuggor och dagrar. Blanck GeijerGötDiktn. 405 (1918). Inom krukmakeriet uppträdde (i Egypten) en mängd mjukt profilerade .. kärlformer. Strömbom EgyptK 223 (1928); jfr 2. jfr: Uppå Listen stodo stoora Waxlius, och der emellan en stoor profilerat Zocle .. utaf ett stoort Palm-Träd. BerC11Begrafn. 1697, s. C 3 b. — jfr KARNIS-PROFILERAD. — särsk. ss. vbalsbst. -ing, konkret. Ett med sniderier och profileringar utstyrt hörnskåp. RedNordM 1927, s. 12. Paulsson SvStad 1: 365 (1950).
Spalt P 1979 band 20, 1954