| Publicerad 1955 | Lämna synpunkter |
1) (i fackspr.) till PUNS, sbst.3 1: stansa (hål i ngt); äv. med obj. betecknande det material vari hål stansas; särsk. om hålslagning vid maskinbokföring. JernkA 1862, 1: 288. Punsat nithål. Ramsten o. Stenfelt (1917). särsk.
a) postv. perforera (revideringskort för postanvisningsrevision) för att gm hålens placering på olika siffror i kortets kolumner meddela bestämda uppgifter om motsvarande postanvisning; äv. med avs. på postanvisning, för att beteckna att uppgifter om densamma på detta sätt meddelas på ett revideringskort. I medeltal ”punsar” varje funktionär cirka 3.000 postanvisningar per arbetsdag. SvPostv. 103 (1924). Därs. 104.
b) telegr. till PUNS, sbst.3 1 slutet: perforera (telegrafremsa) för avsändning av telegram; på detta sätt nedteckna (en telegramtext). 2UB 3: 536 (1897). Flera expeditörer perforera, ”punsa”, på olika remsor de olika telegram som skola sändas över en och samma linje. 3UB 3: 645 (1927).
2) (i fackspr.) till PUNS, sbst.3 2: bearbeta (ngt) med puns; på detta sätt framställa (ornament o. d.); jfr CISELERA 1, DRIVA, v.2 21 a. Carlberg SthmArchitCont. F 2 a (1740). Några genom punsning uppdrifna blommor (på bottnen av dopfatet). Schück VittA 8: 373 (i handl. fr. 1833). Ljusplåtar .. av pressad och punsad mässing. SvKyrk. Uppl. 4: 244 (1919). jfr IN-PUNSA. särsk. ss. vbalsbst. -ning i konkret anv.: ornament åstadkommet med puns(ar). Tackjärnet vägdes upp på den med årtalet 1685 prydda och med punsningar vackert utsirade vågen. SvKulturb. 9—10: 134 (1931).
(1 b) -REMSA. telegr. remsa som punsa(t)s l. skall punsas med telegramtext. TT 1896, M. s. 64. 2NF 28: 728 (1918).
Spalt P 2432 band 21, 1955