Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PURGANS purgan4s, r. l. f. ((†) n. HdlCollMed. 1696, s. 886); best. -en; pl. purganser l. purgantier -gan4tsier l. -gan4sier. Anm. Den nylat. pl. purgantia användes ofta i medicinskt fackspr. i bet. 2 b, ss. sammanfattande beteckning för avförande medel. Ekbohrn (1904). Wernstedt (1951).
Ordformer
(-gans 1679—1918. -gantier, pl. 1691—c. 1875. -gants (-ntz, -nz) 1714—1771)
Etymologi
[jfr d. purgans; av t. purganz, av nylat. purgantia, till lat. purgans (gen. -antis), p. pr. av purgare (se PURGERA)]
1) (†) = PURGATION 1, PURGATS 1; jfr 2. Om man hwar Ottonde, Tijonde eller Tolffte Dagh, brukar samma Purgans, så blifwer tå all Orenligheet vtur Blodet och Lifwet vthaff grunden vthfört. Hiärne Suurbr. 39 (1679).
2) = PURGATION 2, PURGATS 2; ofta svårt att skilja från 1.
a) (†) = PURGATION 2 a; jfr b. Lindestolpe SuurbrFr. 5 (1718). Purgantier öfverstiga hans förmåga. CVAStrandberg 4: 89 (1857).
b) (numera bl. ngn gg, starkt arkaiserande) laxermedel; i äldre ex. stundom svårt att skilja från a. Purgantiers, Opiaters etc. ingifvande förbiudes. HdlCollMed. 1691, s. 765. Bland invertes medel .. må nämnas .. Aloë, både såsom purgans och annars. Ilmoni Sjukd. 1: 171 (1846). Karlfeldt FlBell. 125 (1918).
Ssg (†): (2) PURGANTIE-PILLULA. = purger-piller. KryddRSthm 1556, s. 21.

 

Spalt P 2445 band 21, 1955

Webbansvarig