Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PUSS pus4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar ((†) -er G1R 25: 508 (1555), Isogæus Segersk. 746 (c. 1700)).
Ordformer
(puss (ph-, -sz) 1587 osv. puts (-tz, -tsz) 1538—1769)
Etymologi
[jfr fsv. putz, pus (pudz, puzs, pws m. m.), brunn, gyttjepöl, vattenpuss, samt dan. o. nor. pus; ordets ursprung är omstritt; det fsv. putz med bet. ’brunn’ är sannol. ett lånord, motsv. t. pfütze, pöl m. m., ytterst av lat. puteus, brunn (jfr PUTT, sbst.1); sannol. har det fsv. o. nysv. ordet med bet. ’pöl’ utvecklats ur fsv. putz, brunn (med avs. på betydelseutvecklingen jfr t. pfütze)]
1) liten vattensamling på marken, pöl; göl; stundom (i sht skämts.) metonymiskt för: sjö; jfr PUTT, sbst.1 1. VarRerV 41 (1538). Rutnadt vattn i kärr, pussar, diken blifver grönt, tjockt, stinkande, osundt. Linné DelNat. 25 (1773). Kälken hoppade i väg över pussar och tuvor. Lagerlöf Jerus. 2: 342 (1909). Den där pussen närmast byn räcker gott, där landar vi (med flygplanet). Forsslund MänVing. 101 (1932). — jfr ANK-, DY-, DYNG-, GYTTJE-, KÄRR-, RÄGN-, TRÄSK-, VATTEN-PUSS m. fl. — särsk.
a) (†) om källa. När in wedh dhen Campaniske staden Puteolis, vthi Italien .. seer man en tänckwärdigh stoor Phusz. RelCur. 159 (1682).
b) i bild. Wij moste wadha genom alla oräna putzar. PErici Musæus 5: 31 b (1582).
2) (†) i det bildl. uttr. stanna i pussen, gå i stöpet; jfr PUTT, sbst.1 3 a. Det är skada, om denna påbegynta inrätning .. skulle stadna i putsen. Lagerbring Skr. 122 (1765).
Ssgr (till 1): PUSS-FLUGA. (†) flugarten Themira putris Lin. (som gärna uppehåller sig vid dyngpölar o. d.). Linné PVetA 1739, s. 21. —
-VATTEN. (tillf.) vatten i l. från en pöl. IErici Colerus 1: 303 (c. 1645).
Avledn.: PUSSIG, adj.1, l. PUSSOG, adj. [jfr t. pfützig] (†) till 1: full av pussar l. vattenfyllda gropar; sumpig o. d. En ond stenogh, putzogh och igenfallen wägh. LPetri 1Post. C 5 a (1555). Schroderus Pac. 410 (1616). Heinrich (1828).

 

Spalt P 2477 band 21, 1955

Webbansvarig